(Klicka!)

De har verkligen ställt in Badminton.
PÅ GRUND AV REGN!!!!
Det är ENGLAND vi snackar om!
Kan de inte ens kontrollera sina egna uppfinningar!?

Jag är så fruktansvärt uppgiven och besviken just nu!
Självklart är det rätt beslut, jag hade aldrig vågat rida på det underlaget. Men jag har sett fram emot det här i över ett år nu. När allt annat gått åt helvete har det räddat mig att tänka "Snaaaart är det Badminton!".
Åh, jag har ett sådant sjukt oflyt just nu, karma is an unfair bitch!

Jag och mamma kommer åka ändå, vara i London, gå på musikaler, shoppa, se på Stonehedge, afternoon tea varje dag mm. Vi kommer säkert ha det jättebra, men det är inte Badminton...

//Ledsen_tjej_90

Det är ju tävling 1 maj!
Det är på tisdag, i Falkenberg, på gräs!

Jag var där o kikade idag, och jag kommer utan tvekan behöva brodda. Nelly har aldrig gått med brodd i hela sitt liv, men någon gång ska ju vara den första! Jag ska själv verkligen jobba med att inte lägga för mycket vikt på tävlingen i sig eller oroa mig för att åka av. Nu när jag tänker "tävling" tänker jag "så länge jag inte åker av är det väl lugnt", det känns som om nu när jag vet att man kan skada sig så vill jag inte åka av, innan har jag liksom inte skänkt det en tanke. Jag tycker ju att det är larvigt roligt att tävla, så nu får jag faktiskt ta att reda ut det här mer ramla-av-oron och nervousiteten!
BE GONE!

En plan jag har är att spela riktigt bra peppmusik i bilen, så jag kan sjunga för full hals hela vägen till tävlingen(ska köra själv denna gång, hehe) och bli pigg och glad + att jag inte hinner tänka på att bli nervös o så. Bra plan ;)

Vi är anmälda till 100 + 110, mest för att jag gärna vill vara anmäld till två klasser, då har man större chans till att få en bra känsla i någon av rundorna. Tanken är väl att ta 110 lite som det känns, kanske bara gå in och hoppa något språng, kanske hoppa hela banan - vi får se =)

Har äntligen hittat ett par boots som passar Nelly, det ska hon få ha när broddarna åker på!
Norton har dessutom boots i massa roliga färger, wiii! ;)
Godisarna är sådana som passar i hennes leksakshållare som hon har i boxen, de ska hon få ha nu när jag åker bort o hon ska vila, så att hon har något att göra om hon får tråkigt...

Här i min 'by' finns det ett stort naturreservat som heter "Guds gröna ängar". Det är jättevackert, och min syster gifte sig faktiskt där - bland fåren som går där varje sommar ;)

Idag bestämde jag och Kakan matte att vi skulle försöka rida dit.
Det är inte så långt, kanske 3km fågelvägen, men skogen är full av små-berg och dalar, träsk och lömska hål. Vi kom fram efter mycket om och men. Hästarna blev dödströtta av turen många bergsbestigningar, men jisses vilken bra träning! Och jisses vad fint det var!
Vi gick aldrig in på själva reservatet, utan höll oss i skogen runt omkring, och så himla fint det var där nu!






Sen, när Nelly behövde lite vilopaus bestämde jag mig för att spexa lite (övertrött Maja kanske??). Det resulterade i att jag 'snubblade av', haha! Sen satt jag upp från högersidan utan problem, koolt!

Usch igen, vilken dag.
Har slitit som ett djur för att hinna med ett skolarbete som skulle in idag. Jag hade tänkt att ägna gårdagen till det, men så fick jag ju varken komma in i huset eller röra mina grejer förrän teknikerna var färdiga med sitt arbete.
Oh, allting är så himla rörigt... Så himla otäckt... så overkligt...
Jag hann i alla fall inte färdigt med skolarbetet, och jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt att lämna in ett arbete där jag inte gjort mitt yttersta. Eller ja, denna gång har jag verkligen gjort mitt yttersta, tagit i från tårna, men yttre faktorer har stört och påverkat resultatet. Bläääh, kontrollfreaket Maja pallar inte.

Tur att jag har Nelly ♥
Det blev en långtur idag, 13 km, lite galoppträning på fälten och en sväng ner till havet. Supersmysigt..! I morgon blir det uteritt igen, men Kakan.
Red Fuxen idag också, cavaletti och han var superfin! Det är alltid med lite skräckblandad förtjusning jag sitter upp på honom. Jag vet ju hur fantastiskt fin han kan vara, och så vet jag hur skogstokig han kan vara också ;)

Nellys lösa benbit är oförändrad, pytteliten och sitter vid utkanten av leden.
It means no worries, for the rest of our days!
♥ ♥ ♥
Den kommer med andra ord aldrig påverka henne eller hennes framtid som elithäst!
Jippi! Nu behöver jag inte ens ägna det en tanke från och med nu, bara tuta o köra!
Vi ska ut och galoppera mer dock,
hon är fortfarande 172cm hög, men väger nu 702kg!
Tror hennes optimalvikt ligger på 680kg, och jag vet verkligen inte hur jag ska få henne dig (nu kommer ju gräset ocks!). Det får bli mer cantring helt enkelt, hoppas på resultat!

Just nu känns det som om denna låt går på repeat i min häst huvud:

Hon är liksom, ja... bom-sicka-bom, tjolahopp tjolahej ;)
Hon tar allt med en klackspark och verkar vara ganska generellt lycklig. Vårkänslor kanske? Idag till exempel trodde jag att hon kanske skulle vara lite trött efter tre dagars tuffare träning och gårdagens megahopp, men hon var riktigt pigg och glad och följde glatt med mig in från hagen (ibland vägrar hon gå eller försöker springa iväg när jag ska hämta henne - skitunge!).  Idag försökte vi i alla fall vrida ur den sista energin så att hon förtjänar sin vila i morgon så vi cantrade ;)
Intervaller galopp, skritt. Det gick bra, hon blev flåsig men inte svettig eller med rusande puls. Först blev jag lite förbryllad över hennes flås, men antagligen är det bara så att hon flåsar så för att hon är bra på att kyla ner sig så att hon inte svettas...
Orken var det inget fel på i alla fall!

Jag har blivit erbjuden att få rida henne med pulsmätare,
och det ska verkligen bli grymt intressant!
På så vis kan jag på ett enkelt sätt få reda på hennes maxpuls, och även få veta när hon når upp till sin mjölksyra tröskel för att på så vis kunna höja denna.
Backträning i skritt kommer antagligen vara det mest effektiva sättet för Nelly, men det ska fastställas när jag lyckas tajma in att rida med pulsmätaren ;)

♦

I morgon ska vi faktiskt till veterinären en sväng,
bara för att checka upp lite.
Vi ska röntga lite, mäta, väga o så ;)

"VADÅ? Skulle jag inte travhoppa det 140cm höga staketet runt longeringsbanan medan vi tömkörde? Ha, det trodde jag!"

Hon är inte riktigt klok, haha!
Men, nu har hon fått löshoppa i alla fall, och så högt har jag aldrig sett henne hoppa förut, haha! Vi har ju löshoppat henne upp till 110 bara för hon överhoppade sig så att hon tog hinderstöden när det var så lågt. Jag hann inte studera språnget i sig så mycket eftersom jag blev så överraskad, men hon kom över I TRAV FFS utan att nudda staketet, haha! Helt sjukt alltså..!

Idag var Nelly rätt pigg ändå,
men hon kändes lite sådär träningsvärk-springig, så hon var nog lite trött i kroppen efter gårdagen ändå. Jag är fortfarande sjuk och har inte så mycket ork, så vi satte på goguen idag för att underlätta för oss båda. Jag har inte ridit med den på jättelänge nu och hon är ju egentligen så pass stadig i formen att vi inte behöver den ens ibland längre, men så idag när ingen av oss var på topp kändes det ändå som det smidigaste alternativet.

Nelly blev lite seg i förhållningarna, det kändes som om hon vant-av-sig goguens inverkan så hon gick emot den lite i början, sen föll allt på plats igen och goguen användes bara som extra stöd då och då.

Vi red LC:1 programets alla delar först, och sen satte vi ihop dem.
Vi red testet två gånger, och hon kändes kanonfin =)
Galoppen är alltså larvigt bra nu, och övergångarna är bäriga och fina. Nelys gångarter är inte gjorda för en 40-bana, så vi kommer få plocka bort lite flashighet och snedda lite i hörnen - men, vi åker ju bara ut för att prova på och för att ha tävlat en dressyr innan vi ger oss på fälttävlan helhjärtat.

Det känns bra iaf!
Tror det kommer bli kul att tävla lite dressyr!

Guuud var roligt jag o Nelly har haft det idag!
Har man ingen terrängbana, då får man improvisera, höhö =P
Jag hade sådan tur att de röjde träd+buskar runt den hagen muren än i. Tyvärr hade de lagt de flesta på hög så de var helt enorma, men en del hade de låtit ligga eller lagt i liten hög så de kunde vi ju hoppa över! Först hoppade jag bara alla hinder en och en, sen insåg jag att jag kunde rida allt i en bana, så då gjorde vi det och det var så himla roligt! Nelly var döpepp och drog till och med lite några gånger, haha! Vädret var jätteskumt, kvavt och varmt, så hon blev jättesvettig även om hon inte blev så trött. Så vi hoppade bara banan en gång, när det gick så bra och var så himla kul skrittade vi hem och badade.
Grymt nöjd häst som stod och mumsade på sin Speedi beet, och grymt nöjd tjej som känner att det här med terräng SÅ ÄR VÅRAN GREJ!!!! TJOHOOO!!!!!


(Klicka på bilden så blir den stor)

Hinder/vägbeskrivning:
1. Stockar i kombination ABC på ca 50-70cm med 3 galoppsprång emellan
2. Snedda över A-stocken och in mellan buskarna upp mot vägen
3. Muren som ett nedhopp. 70cm mur + ca 30cm djupare landning.
4. Muren som upphopp. Högre, 90cm mur.
5. Smal rishög, ca 90cm
6. Lång rishög, 70cm hög, 150cm lång
7. Längshinder: 4 stockar på rad, 50cm hög, 200cm lång
8. Snedda över 100cm hög mur (väldigt svår vinkel)

Enda problemet vi stötte på var vid hinder 8, som vi inte hoppat innan vi hoppade banan. Det hindret gjorde det svårt för Nelly att hitta en bra avsprångspunkt då jag ville undvika att rida på det sådda fältet, och man var tvungen att rida på en så snäv vinkel att det blev mycket svårare och krävde ett större språng än vad jag först trodde. Hon smet förbi två gånger, sen hopapde hon jättestort och fint.

Det var verkligen jättekul!!!
WE ROCK!!

Nellisan är just nu i tuffare träning än någonsin förut.

Vi håller oss till våra 60min pass 5 dagar i veckan, och jag är nästan löjligt stolt över hur bra vi är på variation. Vi gör aldrig samma sak två dagar i rad, Nelly håller sig pigg och motiverad, och vi är ute på våra powerwalk-by-hand 3 dagar i veckan. Heja oss!



Nellys foderstat har uppdaterats lite igen över de senaste veckorna.
Hon har verkligen ingen anledning att vara mullig när hon är i den här träningen (plus våra powerwalk by hand och att hon spring i hagen med kompisarna hela dagarna), men det är hon ändå. Så hon får det hon behöver, tillräckligt med energi för att vara ridbar vid träning, men inte ett gram mer!

Vi håller oss till ungefär samma fodersorter som innan, just nu fördelade på 3 mål om dagen. På vintern får hästarna 5 mål om dagen, och nu lite senare kommer de endast få frukost och kvällsmat eftersom de går ute i gräshagar så länge som möjligt på dagarna.
♦
7½ kg hösilage
(låter snålt, men hon går på gräs. Till sommaren kommer denna givan gå ner till kanske 4-5kg)
2 kg Havens Power Plus
(Fodret hon fått innan, men nu i större giva. Müsli av svarthavre och majs samt extra elektrolyter.)
3 dl Speedi Beet = ca 1½ liter uppblött
("sockerfri" betfor = utan all melass man tillsätter vanlig betfor)
Morötter + Vitlök + E-vit/Selen
♦
Den största förändringen från och med nu är att vi riktar om vår träning. Planen var ju att lägga fokus på banhoppning hela våren, men nu känns det som om vi båda två är mer sugna på fälttävlan än någonsin - så nu kör vi!
Det blir ju då en till hopptävling i Falkenberg, den 1:a maj. Sen åker jag och fyller mig själv till bristningsgräsen med inspiration i Badminton medan Nelly vilar upp sig. Efter vila och hemkomst tänkte jag att vi skulle iväg på en liten lokal dressyrtävling, mest bara för att prova på. Jag har försökt luska ut vart det hålls terrängträningar här runt om och om det sker någonstans regelbundet, men så verkar det inta vara (än iaf)? Jag hoppas i alla fall på att kunna träna och ta ft-kortet innan den 26 maj då det är en fälttävlan i Hermanstorp där jag tycker det skulle vara lagom spännande att debutera!!!

Att vi redan nu börjar rikta in oss på fälttävlan innebär att vi behöver bli mer noggranna i dressyren, men jag känner att vi mycket väl är förberedda för uppgifterna vi kommer stå inför i dressyrmomentet. Hoppningen har vi ju alltid mer eller mindre koll på, och det känns som om Nelly verkligen taggar till inför att hoppa terräng nu (hon är ju helt skogstokig ibland när vi hoppar stockar ute). Konditionen är egentligen bra hos henne, men orken kan förbättras. Jag har en plan och ett upplägg där också, som jag fått hjälp med att forma av en landslagsryttare i distansritt - tjohej! Mer om det i ett separat inlägg!
Och vi är ju stadigare ute i terrängen nu än vi var i höstas, haha:

Vaknade med feber o ont i halsen...
Ingen hoppning idag alltså inte ens någon ridning eftersom jag känner mig så matt.

Har suttit och sett på sändningarna från WC hela dagen istället,
och tänker fortsätta med det nu.

Hoppas på att må bättre i morgon!
Heja Sverige!!!

Jag har en hel drös med bekännelser som jag grubblat över de senaste dagarna.
Jag tror det är dags att ta tag i det. Att börja bekänna, alltså.
So, here we go:



BEKÄNNELSE NUMERO UNO
Min egen träning är under all kritik just nu. Jag är fortfarande noga med vad jag äter, rider mer än innan och gör mitt stalljobb varje dag. Men sen då? Jo visst, jag cyklar till stallet om det är fint väder, haha, och jag går ju med Nelly några dagar i veckan. Men jag minns knappt senast jag var ute och sprang, det var flera veckor sen.
Jag vet dock vad det här beror på; jag har gjort det som man verkligen inte får; jag har blivit nöjd. VE OCH FASA!
Det är sant, jag har hela tiden haft som mål med min träning att jag ska kunna se på min kropp i spegeln och känna att den duger. Jag har aldrig upplevt det tidigare, men så för någon vecka sedan stod jag där och försökte hitta de fel som jag faktiskt kan påverka/ändra på (alltså inte mina krokiga knän, det är bara att inse att de alltid kommer vara krokiga). Jag insåg att om jag ska försöka forma mina lår så att det inte är mellanrum hela vägen upp så kommer mina knän se ännu krokigare ut (ve och fasa igen!), mina magrutor är där de ska och är alldeles lagom framträdade så som de alltid varit, inga lovehandles, grymma ryggmuskler och ett shake-that-ass-ass. Vad mer kan jag egentligen begära?
DESSUTOM insåg jag att om alla skulle ha sådär perfekta kroppar, då hade man ju inte tyckt att de med perfekta kroppar hade perfekta kroppar så what's the point, really? Så från och med nu kommer jag omfamna det unika i den jag är, och hur min kropp ser ut. My body is my tempel, liksom!
Den ska alltså få BARA bra mat (är faktiskt jäkligt duktig på att äta bra mat, äter aldrig snabbmat eller halvfabrikat), en hälsosam livsstil och lite mer vardagsmotion/träning än medelsvensken. Men jag tänker inte gå omkring och ha ångest över att jag inte är ute och springer.
Amen.

---

BEKÄNNELSE NUMERO DOS
I am a hypocrite.
Jag läser idrottspsykologi, går på föreläsningar samt seminarium och har tom hållt i mina egna föreläsningar i ämnet, ändå gör jag själv tvärt om!
Jag har blivit så bortskämd med att Nelly aldrig stannar eller river vare sig hemma eller på tävling att när hon väl gör det så blir jag helt förbryllad. Jag har lagt ner så mycket tid på att fundera på vad som hände i Laholm, varför hon inte hjälpte mig när jag inte la henne perfekt och varför jag måste välja mellan bra teknik eller framåtbjudning då det inte verkar som om man kan få båda när det kommer till Nelly.
GET OVER IT, GOD DAMN IT!
Vi är ett ekipage i utveckling! Skit samma vad som står i resultatlistan, vi hade ett grymt bra flyt genom banan i Laholm - kanske det bästa vi någonsin haft och vi var 10 sekunder snabbare än den enda nollan i klassen! Är det NÅGONTING jag lärt mig och som jag verkligen vill lägga vikt på (framförallt när man är ett unghästekipage) så är det Prestation framför Resultat! Jag väljer ju såklart ALLTID en bra prestation med ett dåligt resultat framför en dålig prestation med ett bra resultat. Det är det som urskiljer de verkliga idrottsmännen/kvinnorna från mängden! (enligt mig)
Amen.

---

BEKÄNNELSE NUMERO TRES
Jag har varit lite orättvis mot Nelly på ett annat sätt också.
Jag kan liksom inte låta bli att jämföra oss med andra femåringsekipage, och då nästan bara sådana som sysslar med hoppning eftersom det är det de flesta jag känner gör. Och om det går riktigt bra för någon bler jag stressad eftersom Nelly inte gör samma sak och så vidare. Så himla lame av mig att reagera så! Blir svinsur på mig själv! För det första så vet jag ju att alla hästar är individer, och vidare så är alla ekipage individuella också! Jag är egentligen inte missunsam mot de andra, bara det att jag blir stressad av deras framgång...
Jag VET ju vad Nelly går för, och vad som finns inom henne. Jag vet också att hon är världens största häst och kommer därför behöva mer tid. DESSUTOM är det inte rättvist för någon att jag jämför mig med ekipage som siktar på en renodlad hoppkarriär, när vi ska satsa på fälttävlan. Det är ju självklart att de bör avancera inom sin gren snabbare än oss då... Slut på de dumheterna, mer love, peace and understanding!
Amen.

---

BEKÄNNELSE NUMERO CUATRO
Det här är väl kanske inte så mycket en bekännelse som ett beslut. Kanske är det någon slags bekännelse för mig själv ändå... Det handlar i alla fall om att jag ska sluta sätta mål som andra kan hindra mig och Nelly från att uppnå. Jag ska alltså inte sätta upp mål där andra än bara vi kan påverka om vi klarar det eller inte. Mitt dröm-mål, som motiverat mig jättemycket det senaste året är Unghäst VM 2013. Jag tror fortfarande, i djupet av mitt hjärta, att om det bara var upp till mig och Nelly så hade vi kunnat göra det. Men det finns så många andra faktorer som spelar in och påverkar, och det inser jag nu bara serverar för bekymmer och besvikelse. Radar man upp alla faktorer så ser man att det i sådana fall inte räcker med vilja och talang, det är orättvist som satan, men det är vad det är.
För mig är det ändå viktigt att ha ett dröm-mål, och det måste vara konkret! Det kan alltså inte vara till exempel att rida på 3*-nivå, det är för diffust. Det verkar fungera allra bäst om det är en specifik tävling, som exempelvis Unghäst VM, då, och inte allt för långt in i framtiden heller.
Ja, för tillfället är jag galet motiverad av att bara få börja med fälttävlan på riktigt i sommar. Men jag kommer behöva hitta ett nytt dröm-mål, som är svårt men realistiskt, och där det inte finns någon eller något som kan ta det ifrån oss.
Amen.

Säkra vårtecken är när Nelly går naken och sover middag i hagen:


Och när marken ser ut såhär under uteritten!!!


Idag skrittade vi bara ut barbacka i 50 min eftersom jag trodde att Nelly skulle ha världens täningsvärk efter mjölksyraträningen igår, men hon var pigg som en tok!
Vi hittade en ny slinga i skogen, en helt fabulous slinga!
Den leder till en, nu tom, kossahage som har en lång stenmur på 90-100cm i mitten. Dit tänkte jag nog rida med sadel i morgon och hoppa lite!
Under hoppträningen tog vi ju bara två spårng på 110cm restan var på ca 70cm kanske, och med tanke på hur pigg hon var idag så vill hon nog hoppa muren i morgon =)

Jag är verkligen superdupersugen på att komma igång med terränghoppningen nu, och eftersom jag inte hittar någon som har träningar just nu så får man ta vad man har (eller hittar)...!

Nellisan fortsätter briljera ♥

Idag red vi ännu en träning för Emma, och ännu en gång var det överkurs för Nelly. Verkligen svåra övningar, även för de betydligt mer rutinerade hästarna i gruppen (men betydligt mindre grundgalopp än Nelly the elephant). Men, skam den som ger sig, sa Nelly!
Övning 1
Bestod av hoppning på volt, två vinklade hinder med 3 galoppsprång emellan. Nelly gick jämt och fint på 2 galoppsprång om hon fick gå i lagom/något samlat tempo. Det var alltså jättesvårt för oss att få in ett till, men det gick ett par gånger. Dessutom skulle flera rida denna övning samtidigt = en till faktor att oroa sig för = de andra ryttarna. Nelly travar lika fort som de galopperar, så vi kom ju ikapp alla innan vi ens kommit i närheten av hindren... Det löste vi genom att jag helt enkelt bad om att få hoppa själv, då gick det lite lättare.
Övning 2
Bestod av tre vinklade hinder som skulle hoppas på volt, med 5m/1 galoppsprång emellan. Nelly hade lätt kunnat gå på studs... Men, denna övning var hon jätteduktig och hoppade utan problem även om det var väldigt mycket lättare åt vänster. Vi valde att inte hoppa denna så högt dock, lämnade hindrena på 80cm eller så, den som hoppade högst i vårt grupp red dem på 110, det hade vi aldrig klarat i dagsläget.
Övning 3
Bestod av att hoppa ungefär som ett dog-leg, alltså två hinder i vinkel, 4 normala galoppsprång emellan. Nelly blev lite förbryllad över att äntligen få gå i normal tempo så första gången hade vi svårt att nå fram till ut-hindret, men andra gången hoppade hon jättefint. Tror det var ca 110.

Efteråt snackade vi lite om att det verkligen var överkurs för Nelly, men att hon verkligen inte bangar för något! Min fina kämpe! Jag tog upp att jag blir lite förbryllad av att jag ska rida sådana här ansträngade tillbaka-övningar på en häst som har lite dåligt med framåtbjudning, och så diskuterade vi lite kring det...
Vi redde också ut det här med förra tävlingen. Känsla vs resultat liksom. Så himla typiskt mig, som läser idrottspsykologi, att göra tabben att fokusera på resultatet iställer för prestationen! Lite pinsamt nästan...
Vi kom i alla fall fram till att vi kanske kommer ha några sådana här icke-felfria rundor nu medan vi besfäster vår nya ridstil. Nelly får helt enkelt inte lika mycket tid på sig i sprången att till fullo använda sin teknik eftersom vi rider i ett högre tempo. Då hinner inte benen riktigt med och bommar faller. Innan har hon antagligen vecklat ut bakbenen så väl just eftersom hon tagit sig tid att göra det. Jag tror dock med full säkerhet att Nellys larvigt fina bakben kommer tillbaka senare när vi hoppar högre och återigen spenderar mer tid i luften över hindren.

Slutet gott, allting gott.
God natt!

Idag har jag gått och gått och gått och gått.

Först i morse var jag i stallet och släppte ut hästarna, mockade samt gjorde i ordning mat åt de tre jag har just nu och åkte sen in till skolan. Var hemma från skolan vid fem och åkte då tillbaka till stallet för att rida Fuxen. Jag tyckte dock att han reagerade lite för mycket på tryck över ryggen, så det bestämdes att jag skulle ut och gå med honom istället. Gick en runda på knappt fem kilometer.
Nellisan skulle ju vila idag, men eftersom hästarna kom in lite tidigare än vanligt och hon åt upp sin insläppsmat lite för tidigt bestämde jag mig för att gå samma runda med henne också. Hon var liiiite tjock i benen idag, inte helt torr i alla fall, så hon får sova med stallbandage runt om för första gången i sitt liv i natt ;)

Igår var hon helt amazing även om känslan inte var perfekt.
Hon kändes trött i både kropp och huvud efter två dagar av lite tuffare pass, och hon blev grymt stark på nova-bettet då... Men, iställer för att då låta henne vara som jag alltid gör bestämde jag mig för att ska vi bli ett top-class-fälttävlansekipage så måste hon kunna gå tre dagar i rad i ett lite högre tempo. Så vi möttes halvvägs. Nelly behövde inte gå på banan, men vi red markarbete på ett fält istället.
FÖRVÄND GALOPP.
Jag har bara provat det med henne några få språng en gång tidigare, och igår gjorde vi hur många serpentinbågar över fältet som helst, och hon var bara superstadig! För mig är det ett verkligt kvitto på att jag arbetar henne på rätt sätt och att utvecklingen verkligen tagit sjumilakliv framåt!!! YEEEEEY!!!

På tal om sjumilakliv:

På bilden ser ni ett av Nellys skrittsteg när vi var ute och gick idag, friskt men vanligt tempo... Det längst till vänster är alltså från bakhoven som gått så mycket över framhovens spår! Från tå till tå handlar det om ca fyrtio centimeter i en vanlig Nelly-skritt!
Det är ganska ovanligt har jag märkt, att ha så pass ordentligt övertramp och ändå vara i fullkomlig balans (både på lång tygel och kort).
Nelly har faktiskt de bästa gångarterna jag stött på hos en häst. Kanske inte Totilas-flashiga, men de BÄSTA = hon använder sin kropp på ett ultimat sätt genom sin gång, som alltid är avslappnad och lösgjord och så grymt elastisk. Samma sak i trav, även när hon springer omkring med huvudet i vädret och det går i ganska långsamt tempo trampar hon fortfarande över framhovarnas spår med bakhovarna. Nelly har liksom alltid bak-kärran med sig, och det är en stor anledning till att hon är så ridbar =)


Tjo tjing - i morgon är det hoppträning!

Alltså, de senaste dagar X)

Igår åkte jag av Nellisan - igen, haha!
Vi var ute på ett fält och galopperade barbacka. Så när vi kom runt ett krön stod det ett badkar där och reflekterade starkt i solen så Nelly hoppade till och gjorde en tvär sväng bort från karet = ryttare på marken. Jag landade på fötter och höll kvar i tyglarna så Nelly stannade direkt. Men så kom det adrenalinpåslag som alltid kommer vid en ofrivillig avsittning vare sig man slår sig eller ej, och logiken som känns som det enda rätta just då är verkligen så himla stupid!
Det ENDA jag kunde tänka när jag klättrade upp på hästryggen igen var "Jahapp, nu måste vi hoppa över badkaret".
WTF? HAHAHAHAHA!
Jag antar att jag resonerade så som jag alltid gör: Det får inte finnas på kartan att Nelly skulle skygga för ett hinder, och eftersom ett badkar ser ut som ett hinder så är det ett tänkbart sådant. DÄRFÖR var vi tvungna att hoppa, för att om vi i framtiden skulle stöta på ett hinder-badkar, så kommer Nelly hoppa det!

Vi hoppade i alla fall, Nelly tvekade inte en sekund utan bjöd som aldrig förr, hoppade som en tok och jag var dödens nära att åka av igen, haha! Men jag lyckades klamra mig fast!

OCH IDAG DÅ:
Red fuxen som jag är hästskötare åt, för första gången helt själv (ägaren har velat vara med eftersom han lite för ofta är mer i luften än på marken). Han är väldigt explosiv och hade varit tokigare än vanligt igår, men var förvånansvärt lugn och fin direkt jag satt upp! Så vi trave omkring på stora böjda spår + alla möjliga sorters sidvärtsrörelser när jag bestämmer mig för att göra lite tempoväxlingar i traven. Hittills under passet hade jag ridit med sytrådslätt kontakt med munnen, men efter att vi längt travstegen lite längs långsidan skulle jag ta en förhållning - då knäpptes ena tygeln upp vid bettet!
Där satt jag, på en högexplosiv svårklasshäst som tar varje chans till cirkus-brall han får, MED ENDAST EN TYGEL.
Jag hann få total panik innan jag kom på att jag måste få honom till halt innan han märker hur utsatt jag är. Så jag tog min förhållning på endast yttertygeln och styrde in honom lite försiktigt i hörnet. Han gjorde halt som ingenting och jag kunde sitta av och fixa mina tyglar...

Helt sjukt!
Jag har aldrig varit med om att sådant händer, haha!

Det passar nog ganska bra att hästarna får vila i morgon X)

Perfekt halt!

Tina var helt lyrisk över hur fin hon tyckte Nelly var!
Sist blev hon ju helt olycklig över hur fel komunikationen och tilliten mellan oss var, och hon sa att hon tänkt mycket på oss sedan dess. Nu kunde hon inte säga nog många gånger hur glad hon var för vår skull, att vi hittat tillbaka till varandra och att glädjen var tillbaka i bådas våra ögon. Härligt!
Nelly kändes pigg och fin och gjorde allt jag bad om med stor ambition. Vi gjorde mest övergångar galopp/trav, och de övergångarna vi gjorde trav/skritt var tydligen larvigt bra! Sen gjorde vi också en del sidvärtsrörelser, vilka hon tycker att jag påbörjat på ett riktigt bra sätt. Vi ska bara fortsätta som vi gjort, och allt är rosa och fluffigt och fabulous!

Min dressyrsits är ju dock något av ett skämt, haha!
Måste införskaffa en dressyrsadeln nu, så fort jag kommer i rätt läge med nedre halvan av min kropp så brukar axlarna + hakan följa med och lägga sig rätt. Nelly jobbar dock på fantastiskt bra tycker jag, hennes bekbensaktivitet är nästan sjuk ibland! Det är så kul att ha en så fiiiin häst!!!
Jag fick också cred för att jag klarar av att rida och på egen hand utbilda en så (på alla sätt och vis) stor och ung häst på ett så bra sätt som jag gjort hittills, och Tina tvekade inte alls på min förmåga att kunna fortsätta med det. Smicker, smicker =)






Bakben alltså!

Det var Linnéa som fick mig att börja fundera på att starta vid Forf's Majtävling i alla fall...
Egentligen var jag ju inte tänkt att göra något mer innan jag åker till Badminton, men det är faktiskt ganska många veckor det handlar om i så fall, så det håller inte riktigt ;)
De har bara en 100, så det får bli 100+110, och sen kanske jag inte hoppar hela 110, vi får se!

Jag tänker lite såhär just nu: Vad hade vi gjort om vi var kvar på Irland?
Jo, vi hade ridit massor av terrängtävlingar, och antagligen ridit 110 vid varenda hopptävling utan att oroa oss över hur det går eller vad andra säger. Här hemma kan man inte rida någon terräng innan man tränat massor utan att folk tycker att man vårdslöst pressar sin häst, och hoppa en bana utan att den är spotless är fy skam - men eftersom vi är Irish by heart så kommer vi tuta och köra vårt eget race och ha så roligt vi bara kan!
Om det var något jag lärde mig på Irland så var det att:
'For the craic' is the best reason for doing anyting!

♥

De här tävlingen är 1:a Maj, och sen drar vi ju till Badminton den 3:a, så det blir lite slutspurt innan hon får en veckas vila. Efter Badminton kommer jag nog som sagt bara ha siktet inställt på fälttävlan, så då känns det bra att ha ridit en 110 till innan dess ;)

Tjolahopp tjolahej!
Ska försöka övertala mamma att fota träningen ikväll också! =)

♥ ♥ ♥


Jag tror vårat motions-schema börjar ge resultat. Hon är inte så tjock längre, snuttan!

Idag stod det vila på schemat, men Nellisan var superduper pigg och busig, så vi gick ut på en Powerwalk för hand. Hon var helt tokig! Hoppade omkring och pep och hade sig, hihi! Det är så kul när hon är sådär överladdad, så himla söt!
Så vi powerwalkade som ingen någonsin powerwalkat förut, knappt 4km på 29minuter.
I morgon blir det dressyrträning, hoppas hon är lika pigg då! =)

Mysigt värre, klockan 08 i morse, perfekt vårväder.
Nelly kändes lite morgontrött först, men mot slutet var hon superpigg. Hon fick galoppa ca 100m, och jäklar vad hon tog i! Förutom den mini-spurten så var det endast skritt i 75 minuter som gällde.
Nu vid insläppet vid halv sju var vi dessutom ute och Powerwalkade i 35 minuter.

Jag funderar mycket kring vad vi ska göra härnäst.
Träning till helgen såklart, men efter det...
En del av mig känner att det är dags för lite vila för Nelly (hon är brunstig - vilket tar mycket energi för henne, vi har varit ute och åkte jättemycket senaste tiden känns det som, hon har inte vilat sedan december osv) medan en annan del av min känner att vi ska köra järnet fram tills Badminton då hon ändå får vila. Jag vet inte riktigt... Det som det lutar åt nu är att vi tar det liiite lugnt nu i två veckor, men startar 100+110 i Falkenberg sen strax innan vi drar till badminton, som en sista slutkläm innan vilan liksom. Och sen när jag kommer hem från England lär jag vara så fälttävlansfrälst att det är där fokuset kommer ligga efteråt, haha!

Funderar på att boka tid för henne hos veterinären också och göra en liten check om hon ändå ska vila... Så är det bara att tuta och köra sen! =D

Först var jag lite besviken,
sen var jag lite sur - haha,
nu är jag rätt nöjd ändå ;)

Nelly var awesome på framridning/framhoppning, om än lite otaggad. Hon var väldigt cool men gjorde ändå allt jag bad om och hoppade verkligen super! Faktum är att även om hon hoppade några riktigt stora språng så sköt hon mig inte ur sedaln/satte mig ur balans en endaste gång på hela dagen, vilket känns jättebra!
Men så gick vi in på banan, och det kändes som om Nelly blev besviken på att vi skulle rida inomhus... Hon liksom tappade lite av den powern jag ändå lyckats locka fram ute.
Vi hade bra fart, bra flyt (vilket var svårt eftersom banan bara bestod av olika linjer fram och tillbaka, och med det en del snäva svängar), bra balans men ändå fick vi ihop hela tre nedslag!
Vi har aldrig gått runt en bana med mer än 4 fel tidigare...
Det var såklert lite tråkigt, och känslan efteråt var inte så bra....
Men så fick jag direkt ut och hoppade en oxer på 110 på framhoppningen, och hon hoppade riktigt spektakulärt så att de närmsta drog efter andan och en kom fram och sa att det var ett imponerade språng, haha - så då var hon förlåten ;)

Nu när jag sett filmen ett par gånger blir jag också allt mer nöjd.
Det är första gången vi provar på en lite mer aktiv/aggressiv ridstil, och då hänger helt enkelt inte bakbenen med hela tiden eftersom hon vecklar ut dem bakåt istället för uppåt på såhär låga höjder.
Sista rivningen är ett undantag, där lägger jag henne bara skitdåligt helt enkelt.



Det jag bestämt nu är att det i alla fall inte blir någon mer inomhus nu, hon behöver komma ut och få använda sin stora kropp och galopp. Det jag INTE bestämt är när detta ska göras...
Antingen
åker vi till Kungsbacka nästa onsdag och så får hon 3 veckors vila efter det,
eller så
tar vi tre vekors vila nu och ger oss ut igen senare i maj....

I just don't know what's best yet!

• MÅNDAG
  Markarbete + lite hoppning
  Ett pass på banan, markbommar och en kombination att öva på inför tävlingen.
  
  
• TISDAG
  Vila
  Promenad för hand 3-5 km
  
  
• ONSDAG
  Unghästtävling i Laholm - 100cm
  
  
• TORSDAG
  Uteritt
  Lång lågintensiv, över åsen kanske
  Ev även promenad för hand 3-5 km
  
  
• FREDAG
  Vila
  
  
• LÖRDAG
  Dressyrträning för Tina
  Promenad för hand 3-5km
  
  
• SÖNDAG
  Uteritt
  Cantring om hon är pigg, annars lång och lågintensiv.
  Alt. Tömkörning...

Nu är Nelly badad och fin inför morgondagen ♥
Förhoppningsvis är vi hemma redan vid lunch!
Min fina Carro följer med och hjälper mig och Nellisan!

Jag går fortfarande på mooooln ♥
Vi bestämde oss för att hoppa idag, även om det spöregnade. Har man en Irländsk häst så har man, haha! Nelly gillade inte att gå motvinds, men efter ett tag hade vi så roligt att ingen av oss kände hur blöta vi blev!

Vi red fram ganska snabbt (jag är larvigt noga med det i vanliga fall) pga regnet, och hoppade några gånger över ett kryss i båda varven. Sen satte vi upp en kombination på ca 70-80cm, en oxer o ett räcke som gick att hoppa åt båda hållen. Nelly gick helt klockrent - inga funderingar kring B-hindret alls utan hon bara flög över. Sen höjde jag upp det gansa ordentligt så båda hindren var på 110. Ur svängen mot hindren första gången laddade Nellisan som tusan och bara for iväg, haha! Kvick som attan och inte i närheten av bommarna!
Hoppade det sen åt andra hållet också, och det gick lika bra med mycket mer fart än någon av de andra gångerna vi hoppat och hon tyckte verkligen att det var så himla kul!

Vi fick verkligen en helt ny känsla i hoppning, det har aldrig känts såhär superenkelt innan! Inte ett klonk, inte en tvekan, min sits var bra hela tiden och vi var totalt synkade - så himla roligt!!!

I ♥ Nelly

Såhär såg övningen ut,
det fick bli en swedish-oxer då vi inte har fler hinderstöd =P

Nu får det gå som det vill på tävlingen i övermorgon,
Nelly är bäst i alla fall!!!

Fotograf:
Min syster Lisa
Är så fantastiskt glad över att jag har en så talangfull syster så att jag kan få så fina bilder då och då!

PS!
Nelly är världens finaste häst!









ÅÅÅÅH VA KUL DET VAAAAR!!!

Den senaste tiden har det hänt konstiga saker med mig inför tävlingar.
Jag tycker både att det är väldigt mystiskt (eftersom det inte hände innan jag började läsa idrottspsykologi), och lite intressant (eftersom jag läser idrottspsykologi).

Psykologiskt är jag näst intill perfekt:
Lugn
Metodisk
Förväntansfull
Bra planering
Väl förberedd
Glad

Fysiskt beter sig min kropp som om jag är på väg till elektriska stolen:
Rysningar
Stickande ledvärk
Illamående
Kan inte sitta still
Kan inte slappna av i musklerna
Kolsyra i hjärtat


JAG FÖRSTÅR VERKLIGEN INTE VARFÖR.
Först trodde jag ju att det var gammal hederlig nervousitet, men det är ett psykologiskt fenomen där jag uppfyller alla kriterier för att inte vara nervös. Ändå beter sig min kropp som om det är exakt vad jag är. Men i huvudet känner jag mig inte nervös ALLS. Då trodde jag ju en period att det helt enkelt slog slint när jag blev lite för förväntansfull, att jag inte kunde hantera den känslan och att den därför ballade ur på det här viset. MEN, att vara förväntansfull ska någonstans kännas bra, och det här känna verkligen inte bra alls.
Två gånger har jag kräkts. Det har i och för sig varit sex månader isär, men jag har mått så illa att jag kräkts, och så ska det ju inte vara?
Det hela uspelar sig som tur (i oturen?) är bara i bilen, så fort jag kommit fram (och/eller efter jag kräkts) så går det över och allt blir bra igen. Det här betyder att Nellisan aldrig 'råkar ut för mig' när jag mår såhär, för jag mår bra när vi lastar, och bra när vi lastar ur. Där emellan är allt katastorf. Det blir värre om jag inte kör, om jag bara sitter brevid och får älta mina dåliga känslor....

Jag har provat ALLT,
alla övningar vi lärt oss i utbildningen, all visualisering, all meditation, ALLT. Jag mår likadant ändå. Jag är på väg att ge upp eftersom det ändå går över tills dess att jag ska prestera, men det förstör ändå lite av tävlingsdagen - som annars hade kunnat vara BARA rolig!
Just nu tävlar ju jag och Nelly helt utan press, inga krav på prestation eller resultat. Vi ska bara ha roligt och få mer rutin. Då är det så himla tråkigt att det hela tiden ska börja med att jag mår dåligt.

♦

Ja, jag vet inte riktigt vad jag vill få fram av att skriva det här.
Men jag behövde väl ventilera av lite frustration. Jag hoppas verkligen att det här går över ju mer tiden går och ju mer tävlingar vi åker på...


Inför tävlingen i Hermanstorp VAR jag ju nervös inför att hoppa hindrena utan att ha tränat på dem eller hoppat så höga fasta hinder med Nelly någonsin, det var den första tävlingen jag kräktes inför....
Det enda gemensamma med de två tävlingar som det hänt vid är att jag faktiskt åt frukost innan, jag kanske helt enkelt inte kan göra det =S

Är verkligen taggad till tusen!
Första gången jag åker dit, och England är som allra bäst i maj.



Jag o mammsen är det som åker, och vi kommer vara där alla dagar.
Vi tror dock inte vi kommer gå på båda dressyrdagarna, en dag räcker ;)
Det kommer väl bli såhär ungefär:

• Torsdag - Kommer fram
• Fredag - Dressyr
• Lördag - Tur till Bristol eller Bath
• Söndag - TERRÄNGEN
• Måndag - Banhoppning och hemfärd på kvällen

Vi ska bo på en fantastisk gerogiansk herrgård av något slag, yey!
Blir helt till mig bara jag tänker på det! Oj va kul vi ska ha!

Hästar, England, Fälttävlan, Sommar
Bättre än så blir det knappas...

Och SOM JAG SKA SHOPPA, haha!
Om jag nu lyckas spara undan lite dvs. Tanken var från början att det stora inköp jag skulle göra på Badminton skulle vara en Point Two air-jacket, men nu kommer det bli ett par stövlar istället. Västen får vänta tills vi rider lite högre klasser i fälttävlan helt enkelt. Stövlarna har jag redan provat ut och bestämt mig för, men det känns roligare om jag köper dem där!
Ett par Ariat får det bli,
en storlek för små så de kommer bli helt perfekta tillslut, haha! All min andra utrustning är ju svart, så jag borde verkligen köpa ett par svarta - men de bruna är så fabulous-fina, så det blir ett par bruna ändå!

De jag provade var lite rödare, och blankare - sådana ska det vara!

 

Systemkamera + dator kommer få följa med på resan =D

Har faktiskt drabbats av bloggtorka...
Jag har massor av tankar kring och motivation till ridningen och träningen av både Nelly och mig, men när det kommer till bloggandet tar det emot lite. Jag har alltid sagt att jag bloggar för min skull och att kommentarer/respons är kul men inte viktigt, men så ibland känns det lite som att göra stand-up för en publik som inte skrattar, haha!

Aja, bloggen kommer ju absolut fortsätta ungefär som vanligt, men baksidan av att jag bara bloggar för att det är kul är ju att det är svårt att blogga när det inte är så kul...

Har märkt att flera har lite svårt med bloggandet just nu, det kanske är nu när det är vår och fint och då vill man hellre vara ute. Jag själv bollar många idéer kring framtiden just nu, och det är för en gångs skull inte alls ångestladdat utan bara spännande! Skönt när det går på det hållet ;)

Idag har jag faktiskt varit i stallet en sväng, tiiiidigt!
Släppte av brorsan vid tåget och åkte direkt dit för att gå ut och gå med Nellisan - 3km, skönt och nyttigt! I eftermiddag blir det nog lite cantring i skogen!

♦

Fick min Lami Cell hjälm igår!


Nelly fick en Lik-it igår också, hon är expert på sådana, i morse var häften borta ;)


Snygg-Nelly på morgonens promenad:

Nelly var kalasduktig idag!!!
Jag trodde jag skulle avlida lite när jag kom in och såg alla kombinationer och serier, haha! Det är ju precis vad jag o Nelly behöver träna på, men det såg verkligen ut som om det skulle bli överkurs. Mamma kom inte med kameran förrän knappt halva träningen gått, men Nelly var i alla fall super under uppvärmningen!!!
Vi gjorde 12m volter i galopp (fler stycken!), och Nelly var typ stört med längst travsteg och var ändå sjukt bra på sväng-övningen vi hade i början. Vi skulle rida tajta slalomsvängar runt fyrkantsspåret mellan hinder och bommar, svårt men supernyttigt och man behövde verkligen både planera sina svängar och rida hästen mellan hand och skänkel för att få bra vägar.

När vi väl började hoppa skötte sig Nellisan också himla bra!
Jag red bättre än sist, även om jag kunde bli lite lättare i sätet ibland.
Vissa av övningarna skulle jag aldrig kommit på att göra med en unghäst, typ de när vi sneddade hindrena och hoppade mot väggen - men Nelly brydde sig inte alls utan hoppade som ingenting! Hon är så himla hinerklok lillhästen! En gång vid hinder/bom-kombinationen får hon verkligen offra sig för att inte riva eftersom jag la henne alldeles för nära - och hon är så försiktig att hon tar till en NY teknik med frambenen för att ta sig över felfritt, ja jäklar vad hon fick dra upp dem framför sig! DUKTIGA HÄST ♥



Det blev ju en del korsgalopp när hon försöker byta emellan hindren, men hon löser det ganska bra ändå. Framåtbjudningen tycker jag generellt är bättre, även om det kan bli ännu bättre såklart!
Vi hade svårt att hålla oss raka genom hela serien och hon drar gärna åt höger (båda hållen), men vid bom/hinder-övningen var det ganska enkelt att rida rakt fram till väggen även om hon gärna ville svänga tidigare. Allt som allt är jag jättenöjd =)

* Träna för Peter
- Hoppas att det går ännu bättre än sist nu när jag är mer säker och aktiv i min ridning!
* Träna för Tina
- Ska bli väldigt intressant att se vad hon säger nu när jag rider Nelly med mer tryck... Det kan bli alldeles super, och det kan bli något av ett antiklimax - vi får se!
* Träna för Emma
- Är fortfarande stolt över hur väl Nelly ändå klarade förra träningens övningar, hoppas på repris!
* Lokal unghäst-tävling Laholm
- Bara hoppa 100cm, försöka få till en felfri ritt med bra flyt!
* Lokal tävling Halmstad
- 2 x 100cm, återigen bra flyt och det ska förhoppningsvis kännas superenkelt.
* Fortsätta hårdträningen
- Nellisan behöver verkligen gå ner i vikt, och det är mer ridning som gäller före mindre mat!
- Hålla 60-minuter-konceptet
- Träning för hand förmiddag, ridning eftermiddag så ofta som möjligt.

---

UTVÄRDERING MARS

---

Återigen har inte månaden gått riktigt som jag tänkt mig, men tänk va tråkigt livet varit utan överraskningar, haha!
Träningarna gjorde vi ju, för KG och Peter. Är supernöjd med KG-träningen och ska absolut vara med när han kommer tillbaka (vet ej när), och Peter-träningen gick helt ok. Nu ska vi ju rida för honom igen i morgon, hoppas det går bra! Vi hann ju dessutom med en ytterligare träning, för Emma. Den gick också bra, och henne ska vi också fortsätta träna för emellan Peter-träningarna.
Min plan om att tömkörningen skulle gå så bra att jag kan fortsätta träna henne utan ryttare en gång i veckan funkar ju ganska bra. Tyvärr flyttade friesern iväg med gjorden+de bra tömmarna, men det löser vi nog!
Tävlingarna red vi ju också. Är fortfarande fantastiskt nöjd med den på Plönninge, och första klassen i Båstad. Andra vet ni ju hur det gick i ;)
Jag tror det är viktigt för mig att inte låta den missen sabba för mycket för oss nu. Visst ska vi ta ett steg tillbaka, men jag får inte göra problemet större än vad det faktiskt är, Nelly hoppar ju faktiskt helt fantastiskt oftast!
Markarbetet + hemmaträningen går också stadigt framåt, superkul!!!

Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Nellys födelsedag!
HURRA HURRA HURRA!
♥

Bara på födelsedagen får man äta direkt ur foderpåsen och morötter med blast i höt!
♥ ♥ ♥

Efter en härlig hotellfrukost och kramkalas med alla så satte vi oss i bilen.
ÅTTA TIMMAR SENARE, klev jag ur bilen på hemmaplan igen!
Helt galet lång resa alltså... Men så värt det, oj va mysigt vi haft!!!
Direkt bytte jag om och cyklade iväg till stallet där Nelly verkade riktigt glad att se mig! Vi snoosade och myste lite i boxen innan jag tog ut henne till spolspiltan santidigt som jag sjöng Happy birthday, haha! Sen så masserade och borstade och myste vi jättelänge. Nelly var supergossig och jag kliade henne lite extra mycket i öronen (vilket hon älskar). Efter det gick vi på promenad i skogen där Nelly fick bestämma vägen och gräva lite i löven (vilket hon också älskar att göra), och så hade jag massa morotsbitar i fickan.
När vi kom tillbaka till stallet var det dags för kvällsfodring,
och sen åkte jag hem igen.

I morgon blir det nog lite cantring i skogen/fälten,
och på tisdag är det dags för Peter-träning!