Denna bilden är från vår 100 debut i april i år, äntligen igår beställde jag den!
Åh, om man kunde ha samma känsla på alla tävlingar alltså... Hon var helt fantastisk med en felfri 90-runda (hon har bara felfria 90-rundor) och 4 fel i 100-debuten. Hon är verkligen min stjärna och jag saknar SÅ att hoppa tillsammans med henne! Om en månad eller så kan vi nog börja igen...!

 

Kollar på Nations Cup från Rotterdam (Det var fälttävlan innan dess som jag fick hela familjen att sitta o titta på! I love eurosport ♥)!

Kommentatorn tog just upp hur svårt det var för Michael van der Vleuten att följa sin häst i sprången då denna häst var stor och av tyngre modell, hoppade stort med mycket rygg samt gärna höll huvudet lågt i landningen. Michael hade rätt svårt med balansen vissa språng och fick verkligen kämpa.

Känner man igen det!?

Känns rätt gott att veta att det finns hästar i världseliten som hoppar som Nelly, och att det finns ryttare i världseliten som har svårt att sitta kvar, haha X)

Red på Nellisan idag ♥

Första gången på en månad.

Första gången vi hade på sadeln på nästan 7 veckor.

Smulan var så exalterad att hon knappt kunde stå still när vi sadlade utan mest bara frustade och vevade man frambenen, sötnöt!

It feels just like coming home,

beeing on your back again ♥

Nelly fick åka lyx-åk idag.
Fuxen skulle också till Farbrordoktorn idag, så vi fick följa med i hans limousine. Han blev jätteglad och Nelly blev lite skärrad av att han förde sådant väsen till en början (hon har ju bara åkt själv i en überbred enhästars det senaste året), men snart stod de snällt och bara pep lite ibland.

Sen var vi på stationen i 4 timmar.
Seriöst!?
Japp, 4 timmar!

Efter fullständig hältutredning som visade att hon är 100% fräsh på de tre ben som inte är vänster bak (skönt det iaf, inte en endaste liten känning någonstans!), men på vb var hon 2 grader halt vid böjprov av kotleden. Det syntes även på både mjukt och hårt underlag. Nelly har ONT på en 1cm-stor svullnad på insidan kotleden, hon har varit öm där hela den gångna veckan och det var denna ömhet jag framförallt ville undersöka idag.
Så vi röntgade - visade ingenting.
Och vi ultraljudade - och alla bah "Waz iz daz?"


Rosarakatben

Hon har en grej.
En grej som är typ rund och 2mm (ffs!) i diameter. Den sitter bakom de tre större blodkärlen som leder ned mot kotan och alldeles intill kotsenskidan. DEN ÄR 2 MM! Min elefant-häst är halt på grund av en liten skitgrej på 2mm! Det är omöjligt att säga exakt vad det är, och man vill INTE gå in i leden på det stället och försöka pricka den här grejen på 2mm med en kanyl för att kunna punktera den och analysera innehållet om man inte absolut måste. Och INGEN kommer göra det på stående häst.

Alltså, OM inte Nelly blir bättre efter 2 veckors strikt vila och 1 vecka på Metacam så kommer de vilja söva henne för att gå in och pilla på grejen, tar reda på vad den är och sedan kunna behandla den. Jag vill INTE söva min elefant om jag inte verkligen MÅSTE. Jag avskyr narkoser mer än något annat, och på en så stor och kallblodig häst som min känns det som mission impossible...

Alltså, Nelly ska ha strikt vila framöver - hurray, livet suger!
Så, istället för veckans första sovmorgon i morgon får jag pallra mig upp innen utsläppsitid (som e vid 7) för att bygga en sjukhage till min sjukhäst. Hurray igen.

...men vi har redan lärt oss en hel del.

Det är lite lustigt det där med att man vill ha det man inte kan få, gräset är alltid grönare på andra sidan och man vet inte vad man har förrän det är borta.
Nu har det ju inte hänt något ödesdigert så, men Nelly är halt och kommer antagligen va halt i några dagar till, och då börjar tankarna dra igång direkt. Liksom de gör så fort ridningen inte känns bra eller vi stött på ett farthinder av något annat slag. Nu, bara för att jag inte får, så vill jag inget hellre än att få sitta upp och galoppera över fälten! ;)

Jag och Nelly har massor kvar att utforska,
massor kvar att lära oss och befästa.
Men kollar man tillbaka på det året som gått, det år vi haft varandra, så har det ju faktiskt hänt jättemycket! Lika inspirerande jag tycker det är att blicka mot vår framtid kan jag tycka att det är att tänka på allt vi lyckats med hittills.
Nelly kunde till exempel inte galoppfattning när hon kom till mig. När man satt upp betydde ett tryck med skänklarna skritt, och två tryck trav, haha! Så att fatta galopp har hon lärt sig. Att gå i form och bära sig genom övergångar har hon lärt sig. Sidvärtsrörelser och så har vi ju börjat med förvänd galopp nu.
I vår gick hon faktiskt från 90cm till en klockren 110 (förutom den massiva ryttarmissen) på mindre än två månader, på fyra tävlingar. Ja, vi har faktiskt hunnt med en del, även om vi tagit det mesta i frustrerande lugnt tempo ;)

Jag har inte fått panik över hältan än, även om det var värre idag.
Jag ska se hur benet ser ut efter en dag i hagen, och vidta åtgärder utifrån det.
Humm..

Nellys lösa benbit är oförändrad, pytteliten och sitter vid utkanten av leden.
It means no worries, for the rest of our days!
♥ ♥ ♥
Den kommer med andra ord aldrig påverka henne eller hennes framtid som elithäst!
Jippi! Nu behöver jag inte ens ägna det en tanke från och med nu, bara tuta o köra!
Vi ska ut och galoppera mer dock,
hon är fortfarande 172cm hög, men väger nu 702kg!
Tror hennes optimalvikt ligger på 680kg, och jag vet verkligen inte hur jag ska få henne dig (nu kommer ju gräset ocks!). Det får bli mer cantring helt enkelt, hoppas på resultat!

Fotograf:
Min syster Lisa
Är så fantastiskt glad över att jag har en så talangfull syster så att jag kan få så fina bilder då och då!

PS!
Nelly är världens finaste häst!









ÅÅÅÅH VA KUL DET VAAAAR!!!

Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag, för det är Nellys födelsedag!
HURRA HURRA HURRA!
♥

Bara på födelsedagen får man äta direkt ur foderpåsen och morötter med blast i höt!
♥ ♥ ♥

Efter en härlig hotellfrukost och kramkalas med alla så satte vi oss i bilen.
ÅTTA TIMMAR SENARE, klev jag ur bilen på hemmaplan igen!
Helt galet lång resa alltså... Men så värt det, oj va mysigt vi haft!!!
Direkt bytte jag om och cyklade iväg till stallet där Nelly verkade riktigt glad att se mig! Vi snoosade och myste lite i boxen innan jag tog ut henne till spolspiltan santidigt som jag sjöng Happy birthday, haha! Sen så masserade och borstade och myste vi jättelänge. Nelly var supergossig och jag kliade henne lite extra mycket i öronen (vilket hon älskar). Efter det gick vi på promenad i skogen där Nelly fick bestämma vägen och gräva lite i löven (vilket hon också älskar att göra), och så hade jag massa morotsbitar i fickan.
När vi kom tillbaka till stallet var det dags för kvällsfodring,
och sen åkte jag hem igen.

I morgon blir det nog lite cantring i skogen/fälten,
och på tisdag är det dags för Peter-träning!

Operation: fit Nelly + Operation: fit Maja, kommer slås ihop!

Nu när poletten trillat ner och vi vet att det är framåt och fort vi ska rida, så måste konditionen öka och magen minska. På Nelly alltså, i mitt fall är magen som en tvättbräda, haha!
Gräset kommer snart komma i hagen, och vårt gräs är det helt sjukt krut i! Det kommer krävas mycket arbete för att hålla magen i schack efter att Nelly börjat mumsa på det...


Fit Nelly på Irland

Å T G Ä R D E R :
Minskad fodergiva för Nelly, men fortfarande tillräckligt för att hon ska bli tillfredställd, men inte en smula mer. Så fort gräset kommer och hästarna kan gå ut tidigare + in senare kommer hon endast få hösilage på kvällen.
Varje ridpass kommer vara i 60 min, men vi kommer fortfarande ha vilodagar per vecka, och ännu mer variation. Ex; om ett pass på banan går så bra/så dåligt att jag inte vill rida på banan hela 60 minuter så rider jag ut och trav/galopp-tränar den resterande tiden så att hon fortfarande får arbeta sin timme.
Jag ska agera skrittmaskin! Så många förmiddagar som möjligt per vecka ska jag gå ut och powerwalka i 45-60 minuter med Nelly (för att sedan rida på eftermiddagen också). Jag är inte helt tillfreds med tanken att rida en 5-åring två gånger per dag, så då rider jag på eftermiddagen som vanligt men lägger till ett skrittpass för hand på förmiddagen. Det gör mig gott att traska runt också ;)


TAGGA!

Kom på att jag kanske aldrig har berättat här på bloggen
vad för sorts blod som rinner i min lilla skruttas ådror?

När jag köpte henne hade hon ingen registrerad stam, men ägarna var säkra på vilka hingstar som var Pappa+Morfar. Därför fick jag hjälp av DNA-testa Nellisan, och jisses vilken resa det blev... ;)

Nellys DNA testades för matchning mot HELA det Irländska registret, utan framgång.
Man hittade släktingar, men eftersom man inte kunde få fram vem som var mamma o pappa så kunde man inte heller med 100% säkerhet fastslå HUR de var släkt. Det enda man kunde säkerställa var att Nellys föräldrar ej är godkända medlemmar i något avelsförbund, men att föräldrarna har syskon/föräldrar/släktingar som är det. Så ja, Nelly är en salig blandning av:

IRISH DRAUGHT:


FULLBLOD (den äldre, större modellen):


CONNEMARA:


Jag tycker att man kan se ganska tydliga drag av alla raser i henne (även om det givet är minst connemara). Det som det lutar tyngst åt är att en av hennes föräldrar var Fullblod, och den andra Draught, en väldigt vanlig blandning på Irland!
Connemaran ska tydligen synast mest på hennes färg.
Exakt den färgen Nelly har, den typen apelskastad med mycket brunt och stora prickar (som det var när jag köpte henne), är en "Connemarafärg".

När jag försökte komma på ett lämpligt pass-namn åt Nellisan så velade jag, som jag nämnt någon gång, i alla de 30 dagar jag hade på mig!

Något lite roligt är att jag först var helt inne på att döpa henne till något med "Friday", eftersom hon hade så bra gång. Nu förstår ni kanske inte kopplingen alls, haha, så låt mig förklara:

Alla har (förhoppningsvis) hör talas om Robinson Crusoe,
en man som blev fast på en inte-så-öde-ö i en bok av Daniel Defoe. Robinson slår sig tillslut samman med en inföding på ön som blir hans vän och följeslagare. De träffades på en fredag och därför fick han namnet Friday. En gång, av någon anledning jag inte minns, så skulle Robinson och Friday tävla mot varandra. Det bestämdes att de skulle tävla i löpning på stranden och när startskottet gick for Robinson iväg i full fart och gick i mål först varpå han jublade en stund innan han vänder sig om och ser vad Friday höll på med. Friday skuttade omkring och sprätte med benen i sakta mak och Robinson såg ut som ett frågetecken. "Men vad håller du på med!? Det var ju en springtävling!"
"Ja, och jag springer så vackert jag bara kan" svarade Friday.

Missförståndet är ganska tydligt va?
Robinson var ju en civiliserad man från västvärlden där en spring/löptävling innebär att den som springer fortast vinner. Han bara antog att Friday skulle förstå att det var det som tävlingen gick ut på. Men, inföding som han var och isolerad som han levt så trodde han att det hela gick ut på att springa så vackert som möjligt.



Därför ville jag ha det namnet på Nellisan, eftersom hon var så cool och oberörd och sprang så vackert, haha!
MEN, så är det ju ett faktum att Friday var en kannibal som ju faktiskt är ganska vidrigt, så då ville jag inte ge henne det namnet när allt kom omkring ;)

Istället, som ni vet, fick hon heta
A TOUCH OF FROST
♥

Nyckelord vid varje ridpass:
Harmoni, Lösgjordhet, Smooth, Relaxed, Enkelt, Roligt


Vad vi gör och koncentrerar oss på:

• Lång framskrittning, gärna 30 minuter
• Trav med yttepytte eller ingen kontakt alls på tyglarna
• Övergångar utan tygeltag
• Energiskt utan spändhet eller stress
• Galoppfattningar följt av endast 50 eller 100 meter balanserad stor galopp innan avbrott, helst tvåpunktssits.
• En tydlig plan inför vad som ska göras
• Enkla ridvägar:
  Rakt spår, få stora böjda spår och endast byte av varv via snett-igenom
• Mycket upprepning, samma sak på samma plats så att Nelly blir lugn och trygg
  
  Än så länge fungerar det fantastisk bra!
  Jag har aldrig förstått varför vissa ridit fram sina hästar på långa tyglar (såväl amatörer som proffs), men med en häst som Nelly som bär upp sig stora kropp så väl själv är det verkligen ett effektivt tillvägagångssätt! Hennes stora gång är helt ohindrad, och hon hittar sin egen balans snabbt vilket jag är lika snabb att anpassa mig till. Hon blir lösgjord, frustar, lullar på och verkar helnöjd! När man sen börjar möta henne med en fjäderlätt kontakt på tyglarna är hon mjuk som smör att arbeta med. Det är en fantastisk känsla, precis som det ska vara så anpassar jag mig helt efter hennes rytm och när jag väl ska börja inverka är det som om vi är ett. Jag får nästan känslan av att vara i havet, när man flyter på ytan och bara guppar med vågorna utan att störa något flöde utan bara håller sig flytande...
  Det är så fiiiint...
  Trodde aldrig vi skulle hitta tillbaka så snabbt...
  Nu funkar det såhär bra ute, och vi ska fortsätta att bara rida på fälten tills vi känner oss helt redo att prova på en ridbana igen.
  
  

  ---

  ---

  
  Nu när vi så pass snabbt är på banan igen vill jag varken falla tillbaka i gropen direkt med att sätta press på oss, men jag vill inte heller så och stampa. Därför har jag verkligen tagit tag i det här med tränare och vilket slags stöd vi vill ha.
  Markarbetet är ju prio ett just nu, även om jag kan tycka att det är viktigt att Nelly får komma ut och hoppa tillsammans med andra unghästar, mest för att ha roligt!
  Om ganska exakt två veckor ska vi på mini-kurs för KG Svensson, det ser jag verkligen fram emot! Första dagen blir det tömkörning. Jag var riktigt bra på att tömköra innan, men med Nelly tycker jag att det är jättesvårt (+ att jag inte har rätt utrustning, + att hon inte tycker det är ett dugg kul), så jag hoppas att vi får hjälp med det. Andra dagen blir det uppsuttet markarbete där man rider två tillsammans. Jag och Nelly med ett annat unghästekipage. Spännande!
  
  Efter det hoppas jag kunna komma igång med regelbunden dressyrträning för Catrin Henriksson, antingen så får jag åka ner till henne cirka varannan vecka eller så får vi ihop ett gäng lite närmre.
  
  Hoppträna hoppas vi kunna göra för Peter Eriksson,
  men unghästgruppen där består av 5-åringar som är startklara 120 = inte vi!
  Antagligen får de ihop en grupp för 4-åringar inom kort, och där hade jag o Nellisan kunnat börja för att sedan gå över till 5-åringsgruppen när vi är redo för det. Jag har inte bestämt mig för om vi ska hoppa för någon annan fram tills dess, men det tror jag inte. Vi fortsätter nog som nu; hoppar lågt och oftare på egen hand, och åker på lite pay n jumps!
  
  
  Nelly blickar mot sin ljusa framtid ♥

 

Som de flesta av er säkert redan vet så är jag intresserad av det här med foder, och har utbildning inom området. Jag är dock lite kluven eftersom jag både tycker att en korrekt foderstat är ruskigt viktigt, och lite överskattat, haha!

När det kommer till mina egna hästar, och rådet jag oftast ger till andra, är att mineralbehoven samt proteinbehoven ska vara tillfredsställda hos hästen. Energin får man själv avgöra hur man vill ha det eftersom att alla hästar är olika. I Nellys fall är det hela lite komplext eftersom hon både har lätt att lägga på sig (=man borde hålla igen lite med energin) och behöver lite extra krut i maskineriet (= behöver lite extra av rätt sorts energi). Jag har provat lite olika kombinationer för henne, och han nu äntligen hittat en som verkar funka riktigt bra!

Per dag få Nelly nu, fördelat på upp emot 5 mål:
ca 12kg Hösilage
1½ kg Havens Sport Müsli
½ kg Havens Power-Plus Müsli
3 dl Speedi-beet
Multivitamin
Salt
Äpplen & Morötter

+ Tokoselen 1ggr/vecka.

Målen hon får är Frukost, Brunch, Insläpp, Efter ridning, Kvällsmat.

Handsken är härmed kastad, nosgrimman har åkt av och alla krav ska tillsammans med prestationsångesten grävas ner i ett hål i marken, som jag sen ska stampa på i en arg och krigisk dans.
Här.Och.Nu.Vänder.Det.
♥

Ja, i morse tänkte vi ju ta lite fräna kort. Vi hade massor av idéer, men det var helt enkelt FÖR kallt. Klockan strax efter 07 när vi gick ut för att fota vad det -17 i steninge, köldeffekt -3000, ville dö!

MEN,
vi improviserade lite och fick till några fina bilder i alla fall.
Är så himla stolt över Nelly som stod alldeles stilla när jag provade att stå på henne♥






Foto: Lisa Härdne a.k.a Sis

Jag vet inte hur många gånger jag sett på filmsnuttarna nu...
HON ÄR BARA BÄST!
Nellisan är verkligen min drömhäst och jag kan inte fatta att det hänt så mycket, även om det hänt så lite egentligen. Vår utveckling går liksom sakta men säkert, vilket i det stora hela bara är bra.

Jag får egentligen 3 starka reaktioner på filmerna nedan:

1. Jag är verkligen inte van vid hästar som rör sig som hon, jag tycker det syns tydligt att jag har lite problem med hur jag ska rida hennes stora gångarter och avvägningen mellan när det blir övertempo och när jag begränsar henne. I mitt försök att inte störa henne alls och bara försöka hålla harmonin och balansen får min sits ta lite stryk, det måste jag verkligen jobba på. Kanske behöver jag verkligen en dressyrsadel så att jag får tillräckligt med stöd så att jag kan erbjuda henne ett tillräckligt stöd utan att se ut som en trasdocka...?
   
   
2. Jag litar på min egen ryttarförmåga till 100%, jag vet vad jag gör och vad jag kan. Men jesus, jag måste ta tag i det här med att rida för tränare. Jag är så van vid att sköta mig själv, och låta hästarna lära mig att jag kommit helt ur fas med det här att träna för någon. Eftersom jag i princip bara ridit unghästar, som är något jag kan, så har jag alltid fått göra det på egen hand och fått höra att jag "har en fantastisk ryttarkänsla, lita på den". Det är såklart en jättefin komplimang, och jag tror att ens naturliga ryttarkänsla+vilja tar en långt - samtidigt som jag anser att man aldrig är fullärd. Nelly är verkligen något alldeles extra, och jag tror att vi behöver stöd och coaching för att ta vara på henne potential på bästa sätt.
   
   
3. Hon är så förbannat fantastisk och hon gör mig så glad!
   Jag är så tacksam över att hon finns i mitt liv, och attr hon står ut med mig som matte. Finaste, finaste Nellisan ♥

I galoppen har vi fortfarande massor att jobba med, men just nu är jag bara så på moln över att vi kunde galoppera på tygeln och vända på en volt samtidigt - det har KNAPPT gått innan! Travarbetet är bara amazing, även om vi ska bli generellt stabilare. Såååå, här kommer filmerna, det är den undre hon är absolut bäst i! Angående det misslyckade bytet vart det bara kommunikationsfel, haha. Jag tänkte galoppera på volten, men så kändes hon så himla rakriktad o fin + att jag insåg att vi ju skulle galoppera i högervarv nu, så på en millinsekund tänkte jag att vi kan ju prova. Det gick inte så bra som ni ser, haha. Hon galopperade bara med frambenen och byter då bara med frambenen. Shit happens ;)
Förutom matte-tabben så är hon världens bästa häst i alla fall...!

Första diagonaltraven i klipp två är bara to die for!!!
Den skumma musiken är bara pålaggd eftersom jag hittade den funktionen på youtube, haha!

Nelly maj 2011:


Nelly Januari 2012:
OBS! Hon har styltor bak, haha, riktigt så överbyggd är hon INTE.


Nu är det ju min häst, man jag tycker hon har ändrat sig rätt mycket!
Det jag tänker på allra mest är ryggen, även om nu-bilden är lite missvisande pga styltorna. Men hon har verkligen mer svängd rygg nu, mer markerad manke, större rumpa och generellt mer muskler. Formerna är rundare liksom...
Nu är det ju solljus på första bilden, och skymning på andra - men det ser ändå inte ut som om hon inte blivit så mycket vitare ändå?
Hihihi, och så är hon ju lite små-tjock nu också. Finisen!
Den kommer vi snart galopperat bort, och jisses vilken muskelknutte hon kommer bli i vår, det vill säga om vi får börja träna någon gång. Ridabstinensen har börjat igen och den är crucial!

Kikade in på Kristina Wargs blogg och såg att hon lagt upp en film från dagens tävling, Grattis förresten!

Det roliga här är att under de första sekunderna i filmen är det med en skimmel, som är så sjukt lik Nellisan! Lite mindre och nättare, men de har samma ansikte, läskigt! X)
Lånar filmen för att visa, hoppas det är okey!