Vi ska antagligen försöka samla stallgänget och åka till...

*trummvirvel*

BADMINTON
i april!

Det tar bara 1 timme att flyga, så vi åker antagligen över på morgonen, ser på och förfäras över terrängen och åker sedan hem igen på kvällen!

Jag hoppas verkligen att vi kan åka, hade varit så himla roligt!

JAG HAR HITTAT EN HÄST!!!
EN SUPERFIN, PERFEKT LITEN HÄSTAPÅLLE SOM JAG FÖRHOPPNINGSVIS SKA PROVRIDA PÅ SÖNDAG!

Visade annonsen för Chefen idag på morgonen, och han tycker att det verkar vara en riktigt bra häst. Han känner dessutom hon som säljer den, och menar att hon är en ärlig människa och duktig ryttare som utbildar sin hästar på ett bra och korrekt sätt.
Känns ju som ett bra utgångsläge!

Lite avslöjanden:
- Sto
- Skimmel
- ca 162-163 i mankhöjd
- 6 år
- Hoppade 1.20 förra året
- Inte fulländad teknik, men vilken spänst!

Wiiii!

Jag vaknade med en värkande nacke, han tydligen sträckt en muskel vid den ofrivilliga avsittningen igår.
Aj, Aj, Aj!

Är som tur var ledig idag.
Vad händer för spännande då?
Jo, jag tror att jag ska cykla till affären och köpa te.

Wohooo....

Ingen uppdatering igår eftersom jag föll av Kilamonjaro.
Dumma, dumma Kilamonjaro...

Jag har aldrig någonsin blivit rädd för en häst, och jag skulle sitta upp på vilken bockande buse som helst, men jag gillar verkligen inte när de stegrar...

Igår red jag Killi på banan i ca 15min för att få honom lite trött innan jag och två andra ekipage skulle skritta ut. Han bockade och busade lite ibland, men det var inte så farligt. Så precis efter vattenhindret kände jag att han skulle göra något igen, och eftersom jag var beredd på bock lutade jag mig lite bakåt. Istället reser han sig helt lodrätt upp och med mig lutandes bakåt hade vi inte en chans. Trodde att jag skulle få honom över mig, men i sista sekund lyckas han med någon gymnastisk vändning i luften och landar på alla fyra hovar runt mig (men som tur var ingen på mig!). Sedan drog han järnet över fältet, för att sedan komma tillbaka igen. Jag hade lyckats landa på huvudet, så jag ville inte sitta upp där igen om han skulle fortsätta och min balans var kass, men jag ledde tillbaka honom (han stegrade hela vägen hem, skithäst!) och red en stund på banan.

Jag brukar aldrig skylla på, eller säga dumma saker om en häst, men jag antar att jag blev arg för att jag för första gången blev lite rädd.

Inte bra.

Har shoppat hela dagen idag!
Hittade två fin-fina klänningar, ett par jeans, en bra partyväska och massa annat krims krams. Sämre kan man ju ha det ;)

Om ett par timmar drar jag och Kat in till Tullamore och The Bridgehouse för att se om det händer något kul en kväll som denna, frågan är bara vilken av klänningarna som ska få göra premiär, eller om det blir svarta skinnyjeans kanske?

Ännu snyggare i verkligheten!
Den vänstra har paljetter över bysten samt på ryggen och går sedan ner i veck. Den höggra har leopardmönster i svart sammet på en svart sidenliknande botten, ballongkjol dessutom. Fiiiiint!
Gjorde faktiskt riktiga kap!
Har suktat efter både dessa klänningarna ett tag, och idag var de på rea!
Köpte båda för 30 euro, den vänstra har tidigare kostat 50 och den högra 80, så det kändes himla bra, haha!
Det är dock fortfarande rätt kallt ute, så vi får se om det blir klänning eller byxor ikväll.

Hästarna löshoppade idag, i alla fall Kilamonjaro och Skorpan!
Filmer kommer förhoppningsvis i morgon =)

Självklart ska jag berätta det!
Det var faktiskt riktigt bra att du frågade, för vi använder Goguen på ett sätt här som jag aldrig sett tidigare.


Bild från google.
Såhär ser en Gogue ut.
(enligt regelboken...)
Det löper alltså en bred läderrem från sadelgjorden mellan hästens framben, en bit upp delas den i två tunna rep som löper upp till ett par ringar som fästs på vardera sida om hästens nacke med hjälp av en bred vadderad läderplatta som läggs ovanpå hästens nacke med en ring i vardera ände. Repen fortsätter sedan genom ringarna, ner genom bettringarna och tillbaka till läderremmen mellan grambenen. Detta är alltså hur den 'är meningen' att sitta på hästen.

Goguens funktion liknar Champonens, då en Chambon ser ungefär likadan ut, men fästs direkt i bettringarna istället för att fortsätta tillbaka till läderremmen mellan frambenen.

Jag är egentligen en person som inte gillar hjälptyglar över huvud taget. Jag och min förra häst hade antagligen fått ganska mycket hjälp av att använda oss av dem istället för att kämpa så hårt på egen hand, men jag litar helt enkelt inte på dem. Jag är en erfaren ryttare med god medvetenhet om utrustningen jag använder när jag rider, men eftersom jag vet hur fel det kan bli om man så bara gör ett missttag med denna typ av hjälptygel så vågade jag helt enkelt inte riskera min hästs sköra psyke.
Den högt och lågt ständigt omdiskuterade Gramanen är fortfarande inget jag skulle välja att sätta på en häst. Jag får helt enkelt inte vad jag är ute efter med en sådan hjälptygel.

Åter till Goguen då!
Goguens fuktion går helt enkelt ut på (liksom Chambonen o Gramanen) att uppmuntra hästen till att söka sig framåt nedåt. Det som är den stora fördelen med alla nämnda hjälptyglar är att när hästen gör detta, så släpper genast 'all påfrestning' från det/de ställen där de påverkar hästen, och hästen får därigenom bekräftat att den gör rätt.
Det jag inte gillar med gramanen är att det enda stället den hjälptygeln påverkar hästen är i munnen (hävande), anledningen till att så många hästar blivit förstörda när en ovan/omedveten hand hållt i tyglarna.
Goguen å andra sidan verkar framförallt på nacken, skulle man slita och dra i tygeln hade såklart även munnen påverkats, men jag själv hade aldrig satt mig eller en häst i en situation där det fanns risk för detta.
Jag skulle säga att goguen är bättre än gramanen alla gånger, men framförallt för den ovana hästan/unghästen som kanske inte förstår vad du vill även om man använder gramanen. Goguen är tydligare och där igenom mildare (obs! som med ALLA hjälptyglar beror det såklart på handen som håller i dem, men i regel är tydligare = mildare, eftersom man behöver mindre styrka ju tydligare man är).

När jag ser bilden på en Gogue ovan lyfter jag dock lite på ögonenbrynen.
Jag skulle tro att man fäster den på ovanvisat sätt när man har en häst som redan går i en bra form, söker sig framåt nedåt, men kanske blir ostadig och går av tygeln ibland. Då finns goguen där som stöd när hästen tar upp huvudet.
Här på gården använder vi goguen på följande sätt(se vita linjen):

Istället för att fästa repen tillbaka i remmen från sadelgjorden, fäster vi dem i ett par tyglar istället. Jag rider alltså med två tyglar, så som bilden på fin-fina Rupert visar. På det viset har jag full kontroll på hur den används, när den används, och när jag inte vill använda den släpper jag helt enkelt tyglarna och hästen är 'helt fri' från goguens inverkan. Det är nog därför jag tycker att det är ok att använda den här hjälptygeln: den belastar inte hästens mun (om man inte sliter och drar, läs ovan), den uppmuntrar snarare än tvingar, den ger precis lagom stöd eftersom man styr stödet med sin hand precis som med en vanlig tygel, och man kan släppa den när man inte vill använda den.

Exempel på när Goguen är super:
När man ska göra något lite mer krävande med sin häst och då vill kunna erbjuda extra stöd och support, men före och efter den specifika övningen behöver man ingen hjälp. Då kan man ha goguen på från början men låta den vara, sedan plockar man upp den när man behöver den, för att sedan släppa den igen när man inte vill ha den längre. Simple!

Hoppas det här svarar på sin fråga Jenny!

Här är en filmsnutt från i september när jag red Rupert med Goguen för första eller andra gången. Det är lite svårt att se pga kvaliten, men i skritten kan man nog se att goguen är på och att sen hänger löst när han jobbar på rätt sätt. Ha nu överseende med att varken jag eller hästen var i speciellt bra form när filmen gjordes, och det är första gången i sitt liv Rupert faktiskt jobbar i form och inte springer med huvudet i skyn ;)

Ja, det ska väl vara några sådana dagar ibland också!
Tänkte skriva vad jag gjort med respektive häst idag, känns som om det var länge sedan jag gjorde det:


K I L A M O N J A R O
De senaste dagarna har vi släppt honom i ridhuset tillsammans med en ponnykompis varje mårgon, en timme eller så. De busar som galningar nonstop och han är ofta lite svettig när han kommer tillbaka in i boxen. Då får han äta frukost i lugn och ro och sedan rider vi en sväng. Då brllr han av sig på egen hand så slipper jag rida med livet som insts varje dag, haha. Han verkar må bättre själv av den lösningen också =)
Idag red vi ute i paddocken i det fina vädret! Vi skrittade, travade och galopperade och allt gick bra! Efteråt gick jag en runda med honom, men valde att leda honom runt eftersom jag inte inte riktigt litar på honom ute ensam. Ska försöka hitta någon att rida ut med, han behöver det.


B I L L Y
Inte bästa bilden kanske, gjorde precis en förhållning för att stanna och han vek in nosen, men men, nu ser ni hur stor han är i alla fall, lill-bill! Vi hade så vansinnigt kul när vi red idag!!! Vi gjorde tempoväxlingar på galoppbanan, och jäklar vad han fick jobba! Hade goguen på för extra stöd eftersom jag visste att det skulle bli krävande för honom, och det gav precis det resultatet jag var ute efter. Övningen gick till som så att jag inte bara samlade utan koncentrerade galoppen så mycket det bara gick. När han fick till tre geloppsprång på samma punkt, utan att röra sig framåt fick han ca 50m att verklige accelerera på innan jag tog tillbaka och samlade igen. 3 språng på stället, sedan accelerera. Han var så grym på det, och det var så kul! Ett eller två sådana pass i veckan och snart är den där fölmagen borta!


R U P E R T
Ja Rupert... det finns knappt ord för hur glad jag är i denna hästen idag!
Vi provade för första gången på skänkelvikning i trav, och de sitter som ett smäck! Vi flyttade ut till fyrkantsspåret från kvartslinjerna och red spiralvolter som om han aldrig gjort annat! När vi flyttade utåt på volterna och tillslut nådde spåret igen ftrände vi galoppfattningar (som inte varit så bra den senaste tien) och de var verkligen perfekta. Han har börjat fatta så härligt samlad galopp jämt, och han är så trevlig att jobba med i galoppen. Har ju nämnt innan att han har en riktig okidoki (rip) galopp, och det känns så himla kraftfullt! Efteråt skrittade vi ut i nästan 30 min, mysigt!


S K O R P A N
Måste först och främst säga att det är lite lustig att jag valt ett smeknamn som ingen engelsktalande att utala, haha. Men men, han är en skorpa, så det får vara så. Han var som vanligt alldeles underbar! Har nu på sig sadel,träns, framskydd och gogue vid longering. Han förstår sig dock inte riktigt på goguen än, han tycker att den är irriterande och fortsätter springa med huvudet i vädret. Jaja, det kommer väl. Fin som snus är han i alla fall!

G E O R G I A
Gorgie är egentligen Evelyns Skorpa, alltså så som Skorpan är min och mitt projket. Men när hon är ledig (tis-,tors-,söndag) så är Georgia mitt ansvar. Hon är Skorpans motpol, men vi börjar bli bättre vänner. Idag gick det inte så bra dock, av någon anledning var hon helt galen på linan. Det var bar andra gången hon hade en sadel på, så jag vet inte om hon helt plötsligt blev medveten om den eller vad det blev, galen var hon i alla fall. Så vi gick en promenad istället för att varva ner...


I morgon ska huliganerna (Skorpan, Georgia och Ricky) och Killi löshoppas! Jag är ledig, men ska ändå pallra mig ner och hjälpa till, kaaanske kan man ta något kort eller filmsnutt =)
Ska försöka övertala Chefen till att låta mig löshoppa Rupert också, för att se vad kusen går för!

Idag har universum gjort sitt bästa för att muntra upp mig,
och det tackar jag för ♥

• Jag fick ett paket på posten:
  
  Båda i storlek 34, OCH DE PASSADE! Det är grymt skönt att få bekräftat att jag inte är så stor som jag trodde där ett tag..!
• Chefen kom och berättade att min tävlingslicens är på väg, och jag och Rupert kommer tävla ett snäpp mer avancerat än planerat! Mer info om hur tävlandet går till här på Irland kommer i ett eget inlägg framöver.
• Hela dagen har spenderats sida vid sida av Chefens fantastiskt snygga och charmiga lillebror(26) som alltid får mig på bättre humör. Idag målade vi ett helt stall invändigt. Eller ja, han målade, jag dregglade, haha! Typiskt mig att hitta Dröm-Irländaren, bara för att inse att hans sambo passar honom perfekt?
• Hur kan man vara deppig när Michael Bublé lovar att It will all turn out?
  (Det fungerar tydligen inte att lägga in YT-klipp?)
  

The tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace

---

♦
Alla dagar kan inte vara som i söndags.
Pojkarna har skött sig och jobbet gått bra.
Men det är ändå en sådan dag.
En sådan dag jag aldrig hade förut men nu har titt som tätt.
Hoppas på bättre utsikter i morgon.

Nej, så långt ska vi nog inte gå, haha!
Men det är helt klart roligare att tävla Dressyr än vad jag trodde =)

♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦ ♦

Kilamonjaro gjorde sitt första Dressyrprogam med galopp, han åkte transport för första gången i sitt liv och lämnade gården för första gången i sitt liv!

British Dressage Test Preliminary 7
63,5 %
"Lovely moving horse, but you must get his nose out and more forward"
Eftersom vi inte var regestrerade för att kvala till unghästchampionaten visste inte domaren hur gammal han var, så det där med att han måste ut med nosen och viljan att röra sig mer framåt kommer komma med åldern (och mer träning). Resultatmässigt hamnade vi första utanför placering, men det spelar ingen som helst roll för mig, han var verkligen en stjärna!!! Alla som känner oss (ja, det var faktiskt en hel del, så kul!!!) och som känner Sam (ännu fler såklart) kom fram och sa att han är den mest otroliga häst de någonsin sett! Så himla lugn och kool, även om han för första gången befinner sig borta från hemma och i ett nytt främmande ridhus med blommor och buskar vid bokstäverna och jag vet inte allt vad det var. Visst, han bockade på framridningen, men det var bara för att han var pigg o busig. SÅ HIMLA DUKTIG KILLE! Efteråt gick han bara rätt in i transporten igen och väntade ensam ca 1½ timme medan jag red Rupert. Helt otroligt att han är så snäll...!
♦
Rupert gjorde ju ett nytt test för första gången han också, andra gången han lämnar gården och åker transport, och första gången han gör något ensam på bortaplan!

British Dressage Test Preliminary 12
62% - 2:a plats!!!
"Regular paces, could just be a little more forward in walk. Rather stiff to the right and rather vocal today. Nicely ridden!"
Haha, Rupert kändes egentligen inte speciellt bra alls, men han har sådan fantastiskt karisma att alla dressyrdomare älskar honom. Han utstrålar liksom självförtroende och 'puttinutt', så även om han är helt vild ser de bara det som är bra hos honom. Bra för oss, men kanske inte alltid så rättvist... Han var rätt tjurig idag, och ropade oavbrutet efter Killa, där av kommentaren om att han var "vocal", hehe. Han var egentligen inte stel i höger, utan vägrade bara att gå på spåret vilket gjorde att när jag försökte trycka ut honom blev han tjurig och sned... Skritten är ju inte hans starka gångart heller, så sådana kommentarer är vi vana nu. Över lag är jag dock jättenöjd med honom också! Chefen och hans fru verkade också nöjda. De sa att även om inte hela programet gick felfritt så såg han riktigt fin ut stundtals, alltså riktigt fin, och det räcker just nu =)
Att vi kom två var ju också fantastistk roligt!
Mer dressyr lär det bli i alla fall!!!



Det känns som om jag börjar få kläm på det här med Dressyr nu! Jag får nästan alltid beröm för min sits och följsamhet, och jag har börjat förstå vad det är domare vill se. Jag tycker fortfarande att det är en grymt orättvis gren, allt kan hänga på vad  den specifika domaren har för smak och åsikter, och jag gillar inte att en ensam person sitter med så mycket makt över slutresultatet. Dessutom kommer jag alltid brinna för hoppningen, men just nu känns det helt ok att åka iväg på Dressyrtävlingar ibland, haha!

Såhär snygg var jag idag mellan klasserna förresten, haha!

• Rida båda hästarna
• Bada/skrubba båda hästarna
• Fläta svansar
• Knoppa båda hästarna
• Tvinga Chefen att köra fram trailerna och last-träna
• Leta upp min vita skjorta
• Leta fram tävlingstäcken
• och transportskydd
• Göra rent mina stövlar
• Bestämma mig för vad jag ska göra med håret
• Göra iordning hönät och ev vatten
• Packa:
  - Bra mellanmålsmat
  - Vatten
  - Hjälm
  - Kavaj
  - Handskar
  - Sporrar
  - Spö

Det är vad jag kan komma på än så länge...
Måste börja skynda nu!

Är helt slut efter en lång dag, så jag lägger in lite bilder från dagen istället för att skriva så mycket. Kan säga så mycket som att Skorpan numera får ögondroppar och vi var på en urmysig promenad i solskenet, Kilamonjaro var lite lugnare med sporrarna idag och Rupert fick komma ut och galoppera lite för att göra sig av med lite överskottsenergi innan tävlingen. Billy fick sig en lugn uteritt och Georgia var en stjärna vid longeringen igen, denna gången såg Chefen, och han höll med om att hon var mycket mycket bättre än tidigare. Duktig tjej o fina killar!

Idag har jag jobbat själv.
Det händer inte så ofta, men idag blev det så.
Det innebar att jag hade tre hästar att rida innan lunch: Mandela, Rupert o Kilamonjaro. Sedan ville chefen att jag skulle longera de tre huliganerna (inridningsprojekten) efter lunch innan lektionerna började.

Mandela gick ok, men han hade tydligen bråkat med Chefens fru här om dagen. Jag förstod inte riktigt vad hon menade när hon förklarade vad det var han gjorde, för han har aldrig bråkat med mig. Men så idag i galoppen var han skitjobbig! När han tycker att det går förlångsamt drar han nästan tyglarna ur händerna på en och ökar - inte ok! Tillslut var jag dock beredd på det hela tiden och kunde därför förhindra det, men det blir nog till att sätta goguen på honom i ett par dagar...

Rupert gick som en klocka!
Vi gjorde våra skänkelvikningsövningar, och de sitter verkligen nu! Så småning om ska jag börja prova i trav, men än så länge håller vi oss till skritt-sidföring ;)
Tränade mest galoppfattningar idag inför söndagen. Han gör det nämligen väldigt svårt för sig genom att fatta en väldit stor men koncentrerad galopp. De två första galoppsprången står han nästan på stället och tar i för kung och fosterland så att det mest bara går uppåt innan han kommer iväg. Vilket ser och känns väldigt krafftfullt och koolt, men det är ju svinjobbigt för honom, så idag tränade vi på lite-mindre-power-i-galoppen. Han behöver ju inte galoppera som Okidoki på Dressyrbanan liksom...
Han skötte sig i alla fall jättebra!

Kilamonjaro hade Chefen sagt till mig att rida med sporrar idag. Vi har nämligen haft lite problem med att han helt enkelt bryter av till trav i galoppen när han känner för det, och det spelar ingen sm helst roll vad jag gör för att förhindra det. Vill han trava så travar han. Idag var han dock som en raket i ridhuset! Jisses va det gick! Chefen bara skrattade när jag gick förbi och sa att han i alla fall har sin pappas (touchdown) galopp! Vi provade att hoppa lite också för första gången för året - och han tog verkligen i idag! Sprången i sig är fortfarande i slow-motion, men vi lyckades i alla fall landa i galopp och hålla den! Yeey!

Efter lunch då...

Efetrsom det var fruset på longeringsvolten byggde jag en i ridhuset av hinderstöd, bommr och plastband. Först ut var såklart min älskade Skorpa! Han hade lite svårt för den nya miljön och var inte speciellt koncentrerad på mig. Helt plötsligt hoppade han ut, och detta självklart precis när chefen kom...! Visst, han hoppade rätt bra, men han får ändå inte lära sig att göra så. Därför skulle Chefen hjälpa mig, eftersom han var säker på att han skulle försöka göra det igen nu när han visste att han kunde. Och självklart gjorde han det. Chefen var då snabb och försökte snärta till honom med spöt på rumpan för att få honom att fortsätta frammåt istället för att vända utåt, men Skorpan var snabbare och han vända helt om. Det resulterade i att han fick snärten i ansiktet!!! Den träffade honom i ögat så nu har han ett jack på det 'tredje ögonlocket'. Min stackars, stackars älskling...!
Chefen som vanligtvis är värsta Karlakarlen blev jättesnopen och tyckte jättesynd om Skorpan- Han trodde dock att et skulle läka av sig själv, men jag håller inte riktigt med... Därför har jag sett till att en veterinär som står man sin häst på gården ska komma ut med en antiinflammatorisk ögonslava i morgon. Jag har inte sagt något till Chefen än, men det går säkert bra. Lilla skorpan! Han fick extra mycket kärlek efter detta..!

De andra vilddjuren skötte sig bra.
Georgia (Evelyns unghäst) var bäst av de tre idag. Så lugn och fin även i den nya miljön. Hon börjar få lite förtroende för mig nu, och jag tror att det är nyttigt för henne. Hon är väldigt 'independent' och tyr sig inte till människor lika lätt som Skorpan gjort till mig - men nu börjar hon alltså mjukna lite...!


Ja, det var väl dagens drama det...!

Jag ska börja äta hästmat - PÅ RIKTIGT!
Haha!

Jag äter numera havregrynsgröt till frukost, och det fungerar riktigt bra. Det enda är att jag måste få i mig protein på morgonen, annars blir jag hungrig efter bara någon timme och hinner bli riktigt tjurig innan lunch. Hemma löste jag det genom att ta en skinkskiva eller två, men här på Irland smakar skinkan inte gott alls (ingen av dem!) och ägg går inte heller eftersom jag kommer in i perioder då ägg är det äckligaste jag vet.
Ett tag funderade jag på att köpa sådant där body-builder-proteintillskott och strössla över havregrynsgröten, men det går tydligen inte att få tag på här.
Så idag när jag strosade omkring på Tesco och letade efter linfrön hittade jag sojamjöl - Ja, precis sådant som Kenny åt. Det ser till och med ut exakt likadant och ska tillredas på samma sätt!
Sojamjölet innehåller nästan 3 gånger så mycket protein som skinka/korv, så det är ju jättebra!
Det ska provas i morgon!

Annars har jag varit ledig idag!
Cyklade lite dryga milen, men har annars tagit det lugnt.
Satt i köket och pratade med Janni (svenskan som fortfarande är strandsatt här, åker dock till sitt nya jobb i morgon), det är rätt skönt att bara kunna sitta och babbla på, på svenska och allt. Hon och jag är lite mer på samma nivå än jag och någon annan här. Vi är liksom lite mer erfarna och ser på hästar på samma sätt, antagligen för att vi är Svenskar. Då är det lite skönt att bara kunna sitta och prata om vad man håller med om och inte.
Tydligen hade Chefen sagt till Katha att longera Skorpan idag, så att han fick motion även om inte jag jobbade. Han hade tydligen varit väldigt förvirrad och stressad (vilket han aldrig är med mig), men ändå skött sig hyffsat. Jag tror han är en typsik enmanshäst, och nu när han tytt sig till mig så gillar han inte att bli hanterad av varesig Chefen eller någon  annan. Det kan nog bli tufft för dem att försöka ha honom som ridskolehäst om det är planen (även om han nog ska säljas om han är så bra som de tror).
I morgon är allt tillbaka som vanligt igen dock, alla hästar ska ridas och Rupert och Kilamonjaro ska fortsätta trimmas inför söndag - iiiih!
♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣ ♣
Jag har aldrig sett på Billy som en speciellt stor häst, men här om dagen kom jag på att han är ju säkerligen lika stor som Kilamonjaro. Kolla bara här:

Där hjälmen slutar är jag liksom säkert 1.70!
(1.67 utan skor och hjälm...)

Haha, jag känner mig nästan lite busig när jag shoppar. Jag vet inte varför!
Jag skulle i alla fall behöva ett par nya vita ridbyxor, efetrsom det tävlas så mycket nu att de andra knappt hinner tvättas och torka innan de ska på igen. Jag verkar dessutom ha tappat bort min tävlings top. Har ju min bästa blommiga Kingslandskjorta, men den tycker jag passar bäst till hoppning, och en enfärgad är ju enklare att matcha till...
Därför är nu detta påväg till mig, och jag hoppas verkligen att det kan kommer innan helgen, men det vet man ju aldrig:

Är verkligen glad - det ska bli jättekul att prova dem!
Är liite orolig för de italienska storlekarna på Equilinebyxerna dock...
Förstår inte varför de italineska storlekarna är mindre, för generellt är de italienska kvinnorna inte det.
♦
Kan ju bjuda på lite sprillans nytt dunka-dunka också.
Gillade verkligne inte den här låten först, men den är så trallvänlig!
Gillar verkligen lyrics-videon också:

I just can't,
I just can't,
I just can't control my horses!



Idag har det varit High Chaparral här!
Hästarna har börjat fått vårkänslor, och de är verkligen helt skogstokiga!
Dagen började med Mandela, som tydligen hade levt loppan med Chefens fru igår efter dressyrtävlingen. De hade blivit osams om lite grejer och därför var han ovanligt spänd idag. Han ville bara galoppera. Under hela tiden vi travade så fattade han galopp vid varje hörnpassering, och när jag tillslut gav upp och lät honom galoppera var han som en Jack Russell - han kunde bara inte sluta. Varv efter varv galopperade vi och jag väntade bara på något slags trötthetstecken, men det kom aldrig något. Tillslut började jag bromsa, ett varv senare tog det faktiskt stopp. Först 15 minuter efter detta fick jag honom att trava lugnt igen... Inte jättekul känsla direkt, men han måste ju få ha dåliga dagar han också. Pratade med Chefens fru och hon menade att hon knappt komerm rida honom alls fram tills maj, så hon vill att jag bara ska ha roligt med honom nu fram tills dess; hoppa och rida ut mycke - vilket passar oss båda rätt bra!

Rupert var... Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Han var ett monster idag!
Tänkte egentligen försökt filma när jag red honom, för att se hur djup han blir i formen när dressyrdomarna menar att han går bakom bettet. Vi är nämligen lite oense där... Alla som sett oss på dessa dressyrtävlingar säger att han är för djup och rund - men jag rider honom så medvetet eftersom han är så otränad och oerfaren. Han är ju faktiskt bara en bäbis. Jag red kenny låg och rund jämt, för min erfarenhet säger att det gynnar hästens hållbarhet bättre än den högre formen, speciellt om hästen inte är redo. Dock glömde jag kameran, så det får bli en annan dag. Pratade med Chefen om det, och han höll som tur var med mig! Alltid något!
Idag var han i alla fall ett riktigt troll!
Ville rida ut i 'vår'solen och bara mysa, men Rupert hade andra planer. Rätt som det var började han bocka, och han slutade inte på hela ridturen! Vi mötte Katha och Rio när vi var ute, och hon bara skrattade åt oss. Rupert bockade och sparkade bakut KONSTANT, jag kunde inte ens trava för att han bara brallade. Jag blev faktiskt lite osäker ett par gånger, för när han väl lyckades få mig ur balans hade jag liksom bara man att hålla i. Tillslut kom vi dock till galoppbanan och jag bara släppte honom. Jäääääääklar va fort det gick! Först brallade han bara, men när han fick upp farten gick det mest bara fort..! Fyra varv i full kareta, sedan var han lite lugnare. Jisses, han har aldrig varit såhär förut... Kanske är det den ökända 5-års trotsen som börjar komma?





L A T E S T  N E W S !
I och med att Chefens fru inte vill pusha Mandela så får istället KILAMONJARO följa med mig och RUPERT på dressyrtävling på söndag! Detta innebär att jag kommer rida ett program med galopp med honom, jag kommer alltså kanske inte överleva - men vad är livet utan risker?

Dressage League idag!
Både Killi och Rupert var jätteduktiga, och vi hade riktigt roligt ihop!
För att hålla det kortfattat kan jag ju säga följande:

Kilamonjaro VANN sin klass!
Vi hade 71.1%, tvåan var Chefens fru med Mandela på 66% - med tanke på att Mandela ska kvalas in till 5åringarnas Dressyrchampionat så kan ni kanske förstå hur fin Killi var!
Dommaren (tidigare internationell) var överförtjust och prisade honom verkligen, det var riktigt kul!

Rupert var lite sur idag,
KAN ha att göra med att jag skrattat hela dagen eftersom jag fått reda på hans riktiga namn: Prince Glitter! VEM döper en stackars häst till Prince Glitter!? Hysteriskt roligt är det i alla fall, och faktiskt lite passande eftersom han är ett sådant sto. Han var riktigt divig idag, en frågade till och med om mitt sto var brunstigt, haha! Ja, lite vild på framridningen, men inne på banan kändes han jättefin! Lite vild i galoppen, och tappade då formen några gånger, men annars riktigt bra känsla! Dommaren höll inte riktigt med mig... Hon menade att han låg för mycket bakom lodplanet, vilket är något jag gör lite medvetet eftersom jag vill ha mina hästar låga och runda i formen. Inför söndagen verkar det dock som om jag får försöka rida honom mer öppen i formen dock, kan bli knepigt...!
Det hela räckte i alla fall till en 5:e plats, och jag är som sagt jättenöjd med både prinsarna!

Dagens pepplåt,
som jag lyssnade på under uppvärmningen av båda hästarna:

Jag mår så himla bra just nu!
Det är verkligen efterlängtat, och det känns precis så bra som det borde ♥


De senaste dagarna har jobbet känts jättebra, kämpigt och lite stressigt, men jag har hanterat det ovanligt bra. Kanske beror det på att jag börjat äta havregrynsgröt till frukost, kanske beror det på uppenbarelsen jag hade för några dagar sedan, eller kanske beror det på något helt annat. Kosmisk energi eller så menar jag...
I alla fall så känns det gööööött!

Denna dagen började med att jag drömde om Kenny.
Varje gång jag vaknar från en Kennydröm mår jag fantastisk bra, jag är fullständigt laddad av energi och bara vet att det kommer bli en bra dag. I natt var vi på en stor internationell tävling och debuterade 1.40 i en ackumulator/speedklass där vi var felfria på hinder men hade 2 tidsfel. Allt kändes så verkligt, och alla jag känner var på plats och hejade på oss. Så härligt det var...! Ler med hela ansiktet nu bara jag tänker på det ♥

Dagen i sig har varit ganska stressig, det är så himla mycket lektioner på lördagar. Jag fick ändå tid över till att rida Mandela och Kilamonjaro. Det har regnat och blåst riktig storm hela dagen, och på grund av lektionerna var vi tvungna att rida ute. Mandela brallade som aldrig förr, men jag lyckades hålla mig kvar. Killi var busig han med, men på ett bra sätt! I morgon blir det dressyrtävling här hemma för Rupert och Killi!



Jag har dessutom en stor nyhet att berätta!
Nästa söndag ska jag följa med Chefens fru på en Eventing Ireland Dressage-tävling, alltså en tävling av betydligt större standard än de vi har här hemma i Leaguen. Hon ska ta med sig sin äldre ***-häst och Mandela för att kvala honom till Dressyrchampionaten, och jag ska ta med mig Rupert!!!
Eftersom vi inte är riktigt kvalificerade för en sådan tävling så startar vi utom tävlan, men det kommer ändå bli en riktigt bra erfarenhet för Rupie! Antagligen kommer han vara lite stirrig eftersom det är en väldigt stor, internationell anläggning som håller i tävlingarna, och han kommer antagligen springa omkring med nosen i vädret på grund av detta - men det bryr jag mig inte så mycket om, det kommer ändå bli koolt!
Detta betyder att det kommer bli mycket dressyr-trimm i veckan!

Jag vet att jag egentligen inte officiellt ska börja leta häst förrän om någon månad, men jag kan inte riktigt hålla mig. Dessutom känns det dumt att riskera att gå miste om en kanonhäst bara för att man ville vänta, några veckor hit eller dit spelar väl ingen roll..?



I alla fall så kan jag ju berätta att det första ställer jag tog kontakt med var mycket positiva och trodde absolut att någon av deras unghästar skulle passa mig och mina krav. Jag skrev tillbaka att jag skulle höra av mig så snart sökandet börjar på allvar, och det känns som en väldigt seriös anläggning vilket såklart är skönt.
♦
Alldeles nyss snubblade jag in på en hemsida till en snläggning som ligger ca 1 timme här ifrån, som hade ett par hästar hemma som lät riktigt intressanta. Därför mailade jag dem och frågade om lite mer info samt prisuppgifter på de som verkade mest intressanta. Det ska bli riktigt spännande att få svar från dem...!

◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊ ◊ ♦ ◊

Sedan jag pratat med Janni (Svenskan som bor hos oss en vecka, tillsammans med en av Irlands större hästhandlare) så har jag blivit totalt ointresserad av att kolla på hästauktioner..! Det känns som jag skulle komma hem från ett sådant ställe med ett tiotal hästar som inte kommer göra mig något lyckligare. Å andra sidan lär det bli betydligt svårare att hitta ett projekt, en oslipad diamant, på en större väletablerad anläggning. Ja, vi får väl helt enkelt vänta och se...

Idag har vi provat att longera Skorpan.
Det gick sådär...

Skorpan förstår nämligen inte alls varför jag vill 'jaga iväg honom' när vi kan använda den tiden och energin åt att gosa istället. PÅ RIKTIGT! Han bryr sig inte om longerspöt, det rör honom inte ryggen ens när det klatshade honom på rumpan, och hur jag än gör så slutar det med att han vänder in till mig och vill ha pussar och kramar, haha!

I början var han verkligen jätteduktig, gjorde Chefen riktigt imponerad och allt! Hur många bäbisar fattar DIREKT att när jag säger 'walk' så ska han skritta, när jag säger 'trot' så ska han travas och när jag säger 'stand' så ska han stanna och inte komma till mig förrän jag säger 'come here'!?
Det är insane va intelligent han är!

Men, så fort han insåg att han fick kli-i-pannan när han kom in till mig så ville han vara där hela tiden... När chefen provade så försökte han först gömma sig bakom mig, sedan travade och runt på linan helt perfekt. Så fort jag tog över igen smög han sig in direkt och ville få kärlek... Chefen visste inte riktigt vad han skulle göra haha! Det slutade med att han gick med på att det var väldigt gulligt, men att vi måste göra något åt det. Självklart ska Skorpan känna sig trygg med och ty sig till mig, men han måste samtidigt lyssna på vad jag säger.

Chefen var dock rätt imponerad över hur mycket Skorpan redan litar på mig! Vid ett tillfälle fick Chefen hålla i honom medan jag gick och hämtade ett par handskar, och Chefen menade att han blev nervös och tittade efter mig som om Chefen inte existerade. När han sedan fick syn på mig igen 'brummade' han lågt och försökte gå och möta mig.
BÄSTA SÖTHÄSTEN EVER ♥
För mig kan det dock bli lite farligt att ha en häst så präglad på mig, jag måste ju lämna honom om ett halvår...



Ska försöka ta nya bilder på honom så snart jag har möjlighet..!

Inte jag i alla fall, haha!

Idag har den ena saken avlöst den andra och allt har rullat på nonstop ända fram tills dagens slut. Roligt att hinna med så mycket, men jisses vad trött jag är nu!
Det jag gjort idag:

• Matat alla hästarna
• Halmat hos alla hästarna (dock inte själv)
• Sopat alla stall (dock inte själv)
• Ridit Billy - Uteritt med några rundor på galoppbanan som avslut.
• Ridit Rupert - Dressyrpass på banan och uteritt efteråt.
• Tagit hand om lätt skadad häst - tvättat sår och bandagerat
• Bytt stall på Kilamonjaro
• Ridit Kilamonjaro - bara skritt och trav inne pga regn
• Kvalitetsumgänge med Skorpan + haft på träns o schabrak
• Gått på promenad med Skorpan ute i vårsolen
• Galopperat och hoppat med Mandela - det var ballt!
• Ryckt manen på tre hästar
• Fodrat alla hästarna kvällen
• Sopat alla stall

Pust!
Det är första gången jag hunnit med alla 5 hästarna på samma dag! Bra jobbat alltså! Alla har skött sig riktigt bra, även om jag tror jag och Rupert har hamnat i en liten svacka... Provade att rida honom utan goguen idag och han går jättefint så länge jag sitter ner och verkligen rider, men eftersom han är ung och ganska otränad än så länge vill jag inte sitta för mycket - men så fort jag börjar rida lätt eller lättar från sadel i galoppen går han av tygeln och tror att det är 'ledigt'. Visst, han har inte riktigt orken än till att gå i superstadig form hela tiden, men jag önskar ändå att det yttrade sig på annat vis. Att han skulle mjukna när jag mjuknar istället för att se det som att han kan göra som han vill då. Dessutom har han börjar bli riktigt stoig = om ja ställer för höga krav tjurar han ihop fullständigt och sparkar bakut och har sig! Dock är det antagligen just för att han är så stoig som jag tycker så mycket om honom, men jag blir lite stressad inför dressyrtävlingen på söndag...

Jag förstår inte varför alla skrämt upp mig så mycket vad det gäller Mandela! Det enda jag hört om honom är att han är konstant nervös, überkänslig och avkastarkung. Jag har varit sjukt nervös inför att galoppera på honom eftersom alla sagt att jag bör förvänta mig bockparader utan dess like, men idag var han hur fin som helst! Han gick verkligen super! stödet i handen var som att hålla i sytrådar, och bara jag höll om försiktigt med skänklarna så gick han stadigt i en låg rund form i alla gångarter! Han har en riktigt härlig, stor och rytmisk galopp, även om det går lite fort ibland... När jag kände mig färdig kom chefen in i ridhuset och undrade om vi kände oss redo för ett språng eller två. Mandela har bara blivit hoppad uppsuttet en gång tidigare, och har som sagt vilat en månad, men han var så fin att det kändes ok. Vi kom bara några gånger på ett kryss som i slutet kanske var 1m på sidorna, och han hoppade fantastiskt varje gång! Chefen var jättenöjd och menade att vi passar bra ihop. Jag fick en sådan där nick, ni vet, 'a nod', som betyder att han är nöjd med vad han ser - det är lite, men det är tillräckligt!


Annaharvey Invictus - Mandela!

I’ll be seeing you;
In all the old, familiar places;
That this heart of mine embraces;
All day through.


I’ll be seeing you;
In every lovely, summer’s day;
And everything that’s bright and gay;
I’ll always think of you that way;
I’ll find you in the morning sun;
And when the night is new;
I’ll be looking at the moon;
But I’ll be seeing you.

Inget storslaget finns väl att rapportera direkt.
Igår var det en vanlig måndag och i dag är jag ledig!

Eller tja, det hände faktiskt lite saker på hästfronten igår:

* Vi hade första 'genomgången' med bäbisarna. Alltså jag själv, Evelyn och Katha fick var och en för sig visa Chefen våra 3-åringar och få lite hjälp och vägledning. Eller ja, de andra två fick i alla fall hjälp eftersom deras är helvilda och kan fortfarande inte ledas utan att få världens utbrott med jämna mellanrum. Skorpan skötte sig dock riktigt bra! Han lyssnar väldigt väl, även om han är lute bufflig ibland, och otålig. Det som är skönt med honom är ändå att när han får frispel och försöker slänga sig åt nått håll, och märker att jag håller emot, då får han inte panik som de andra två, utan han bara slutar dra och lugnar ner sig. Himla bekvämt faktiskt!
Kathas nockade Chefen så att han for omkull och var sedan svår att fånga igen, och Evelyns sto gjorde samma sak, plus att hon är galet envis! Så Skorpan framstår än så länge som en väldigt rar lite häst =)

* Chefen smygkollade på mig när jag red Kilamonjaro (för andra gången) ute i paddocken, för första gången helt utan goguen eller halsrem eller nått. Han sa "He looks really, really nice. Relaxed and working just as he's supposed to". Innan har han bara sagt att han ser avslappnad ut eller att han jobbar på bra eller något sådant, denna kommentaren kändes väldigt genuin, och det var såklart riktigt kul att höra!
Ibland känns det som om Kilamonjaro behöver så väldigt lång tid på sig i sin utveckling, och jag antar att jag daltar en del med honom eftersom han växt så mycket och eftersom han har sitt syreupptagningsproblem. Men om man tänker på det så går han faktiskt mer eller mindre från klarhet till klarhet. När jag började rida honom i oktober kunde han skritta och trava under ryttare runt runt längs fyrkantsspåret. Nu går han i stadig form i skritt och trav, även om galoppen fortfarande är lite osammanhängande, haha. I vårt dressyrtest gör han utan större problem 10m cirklar i trav ohc alla övergångar är klockrena!
Han är förresten fortfarande högre bak än över manken, skulle gissa på 1.73 fram och kanske 1.75 eller så bak, och han växer fortfarande. Det komemr bli en hästus gigantus av honom!

Jättebäbisen..!

* Mandela red jag för andra gången igår också! Han var väldigt spänd i början, det känns verkligen som att sitta på en tickande bomb. Det är lite klurigt faktiskt, för jag måste vara väldigt lugn och stadig när jag rider honom, men samtidigt måste jag vara beredd på plötsliga bockparader och/eller bakutsprång. Än så länge fungerar det dock, men så har jag ju inte galopperat än heller. Igår tänkte jag göra det, men så kom det in 2 andra superladdade hästar, så jag ville inte utmana ödet ;)

I morgon vill jag i alla fall hinna med Rupert, Billy och Skorpan.
Rupert behöver förberedas inför söndagens Dressyrtävling!

Jisses,
fick just höra hur mycket som redan är inbokat på anläggningen i vår!
Nedan kommer jag skriva de tävlingar som kommer hållas här 'hemma' på gården, och om allt går som det ska kommer jag rida minst en start vid varje tävlingstillfälle. Förutom dessa tävlingar hoppas jag kunna åka iväg med i alla fall Rupert och tävla på andra anläggningar, nyttigt för oss båda:



JANUARI
Söndag 16/1 - Dressage League - Kilamonjaro+Rupert

FEBRUARI
Söndag 6/2 - Dressage League - Kilamonjaro+Rupert
Fredag 18/2 - Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Söndag 20/2 - Dressage League - Kilamonjaro+Rupert
Fredag 25/2 - Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)

MARS
Fredag 4/3 - Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Fredag 11/3 - Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Söndag 13/3 - Westmeath Hunter Trials - ??
Fredag 18/3- Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Fredag 25/3 - Showjumping League - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Söndag 27/3 - Streamstown Hunter Trials - ??

APRIL
Fredag 1/4 - Showjumping League FINAL - Rupert+Billy (Kilamonjaro+Mandela?)
Söndag 17/4 - Brosna Foxhounds Hunter Trials - ??
Måndag 25/4 - Annaharvey Hunter Trials - ??

MAJ
Söndag 15/5 - Eventing Irelans Horse Trials - ??


Detta är alltså PRELIMINÄRT.
Jag vill också påpeka att de två 'ligorna' jag hoppar och dressyrar i inte är alls ansträngande för hästarna. Det är mindre ansträngande än en vanligt tävling, och betydligt lättare än en vardagsträning. Jag rider hästarna i dem för att det är bra erfarenhet. jag reagerade nämligen själv på hur mycket Rupert ser ut att gå, men faktum är att han antagligen har det rätt skönt. De hästarna jag startar på Hunter trialsen kommer ju inte gå både den och hoppningen, utan då faller hoppningen bort.
Kilamonjaro och Mandela är inte definitiva eftersom jag för Kilamonjaros del inte vet hur Chefen vill göra än, men antagligen kommer vi försöka hoppa honom lite mer och starta honom i första klassen som är 30cm kryss!
För Mandelas del vet jag inte hur Chefens fru vill göra än, och han är ju faktiskt bara hoppad uppsuttet en gång, på ett hinder, så honom kanske jag bara hoppar lite lågt på se sista deltävlingarna.
Billy vet jag ju inte heller riktigt hur länge jag får ha kvar, antagligen vill hans ägare ha tillbaka honom runt Påsk..!

Bör ju också nämna att dessa tävlingar är på den lägsta nivån här på Irland, och jag hoppas ju som sagt kunna komma iväg på några av lite högre standard på andra anläggningar också!

Billy. Hihi, han ser nästen dräktig ut..!

Igår kände min förkylning sig ännu inte riktigt redo för att rida, men hästarna behövde verkligen röra på sig, så det fick bli longering. Jag hann i alla fall med två: Kilamonjaro och Billy.
Killi är ju van vid longeringen och skötte sig riktigt bra. Fick två riktiga stolleryck och brallade runt som en tok, men han lyssnade i alla fall på mig när jag sa till honom att sluta, alltid nått! Billy har nog inte blivit longerad på ungefr 1000 år, så först var han helt förvirrad, sedan var han jättegymnastisk ett tag innan han faktiskt lugnade ner sig lite, tokhäst!

Chefens fru red Mandela eftersom vi kom på att det är dressyrtävling nästa söndag!
Shit, shit, shit!
Rupert är fortfarande mer vild än tam, så honom red jag idag även om jag egentligen är ledig.
Han var så f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t fin att jag inte vet vad! Hade inte gougen på¨honom idag och han gick så fint i form i alla gångarter! red runt på volter och serpentiner en stund i trav, och travade dessutom över ett par bommar som låg på marken. Sist jag provade att trava honom över fler än 2 bommar blev han totalt förrvirrad och bröt alltid av till skritt och gick över dem, men idag var det 6 bommar som låg där, och han travade över jättebra - nuddade inte en enda gång!
Just när jag var som mest lyrisk över hur ridbar han blivit började han sparka bakut, haha!
Han har nämligen börjat bli lite seg i galoppfattningarna, så idag tryckte jag till lite extra med inenrskänkel, då blev han sur och sparkade bakut istället! Hoppas inte Chefen får reda på det...
Han känns i alla fall riktigt bra inför söndagen!

En svensk tjej som heter Janni bor hos oss just nu, men stannar nog bara några nätter. Hon är 'mellan två jobb' haha, har alltså precis slutat jobba på en anläggning och ska snart börja på nästa. Hon jobbade här på Annaharvey för länge sedan, så därför får hon bo här under tiden!
Hon och hennes pojkvän handlar mycket med hästar, och jag har bett henne hålla lite utkik efter en bra häst åt mig, eller i alla fall en respektabel anläggning där man kan hitta en bra häst. Jag har dessutom fått lite tips vad det gäller irländska hästköp och handlare, vad jag ska se upp för och så...
Himla bra att ha henne till hands kan man ju säga!

Matilda länkade till ett Personlighetstest på sin blogg där alla personer som gjort testet överlag verkade väldigt överrens med resultatet. Många var väldigt imponerade och positivt överraskade.

Jag lika så.

Hela INFJ-beskrivningen finns här
Det känns som sagt skitkoolt!
Jag vet inte riktigt om jag som socialpsykologi-student ska finna detta mer eller mindre upphetsande än vad jag göra, säkert är i alla fall att jag finner det mycket intressant och en riktigt 'Aha'-upplevelse från min sida!

Det gick helt ok att löshoppa vilddjuren!
Det var första gången de någonsin var inne i ridhuset, och vi tog in dem två-och-två för att:

• Springa omkring som galningar
• Lugna ner sig
• Bli livrädda för en bom men sedan hoppa över den ändå
• Hoppa ett litet hinder (40, kanske 50cm)
• Lugna ner sig igen
• Gå ut

Det var väldigt blandat när det kommer till prestationerna.
En del såg man direkt att det skulle bli en Dressyrare, en del visade fin teknik även över ett så litet hinder och en del var bara hopplösa, haha!
Av alla 12 var Chefen riktigt nöjd med 1, helt ok nöjd med 8 och hade 3 som han sa skulle hålla honom vaken i natt. Det var intressant att höra och märka hur olika alla som såg på tyckte, och vad de söker efter i en häst.
Chefen vill ha en som kan gå trestjärnig fälttävlan, så han ville mest av allt se mod, bra instinkter och klokhet.
Evelyn (som jag jobbar med) ville också ha mod, men mer fart och fläkt, ett stort språng och en stadig/satt modell.
Chefens fru dregglade i princip över alla med lite gång i sig, haha.
Och jag då, vad gillade jag att se? Jo, jag måste faktiskt erkänna att det som fångar mitt intresse är en näpen häst. En häst med vaken blick, spetsade öron och 'harmoniska' former och linjer. Det hittar man kanske inte så lätt när man kollar på 2- och 3-åringar, men en del var helt klart mer iögonfallande än andra. Visst kan jag också bli imponerad när de tar i och överhoppar sig så att man får en skymt av ett par kvicka framben eller naturligt välutvecklad bakbensteknik, men jag fastnar i regel mer för den generella attityden till hindret.

Under och efter varje hästpar kommenterade alla vad de såg och vad de tyckte, och när alla par var klara fick vi välja ut en av hästarna som vi fann mest intressant och argumentera lite för detta. Det tyckte jag var en riktigt kul 'lek' om man får kalla det det.

Chefen tror på Killi's lillasyster, ännu bara 2 år och ser ut som en miniatyr av sin bror. Hon var verkligen en klok häst, kom fram och hälsade och visste precis vart hon skulle och de andra hästarna följde henne mer än gärna. Hon var den enda av hästarna som inte ens tittade på bommen första varvet.
Evelyn valde 'sin' treåring, alltså den hon ska rida in i vår. Det är ett sto med lite kaxig attityd och väldigt satt kropp för sin ålder. Hon visade upp fina framben och överhoppade sig ganska ordentligt, men är som sagt väldigt grov i kroppen.
Chefens fru gillade Kathas treåring bäst. Han hoppade som en kratta, verkar helt hopplös i huvudet (superkorkad verkligen), men har väldigt mjuka svävande gång - så han borde passa Katha.
Jag hade lite svårt att bestämma mig. Jag var också imponerad av Chefens favorit, men ändå tilltalas jag mer av Skorpan. Skorpan var inte speciellt imponerande idag. Lugn och uppförde sig moget i förhållande till de andra, men hoppade nästan för avslappnat. Jag tror dock på honom. Jag ser faktiskt hellre att hästar i den här åldern håller sig i skinnet och hoppar lite flackt än att de stressar upp sig och överhoppar sig som raketer.

Det ska bli riktigt spännande att börja med Skorpan!
Jag ska försöka göra något med honom varje dag, med massa positiv stimuli!

Idag har jag försökt jobba lite!
Jag hjälpte till att fodra i morse, sedan hjälpte jag till att halma alla 4 stall, sedan blev jag trött igen. Då gick jag in och vilade en halvtimme och sov en halvtimme, sedan var jag good to go igen.
Nu har jag precis ätit lunch efter att ha tagit in och matat Killi och släppt Rupert och Mandela i ridhuset för lite spring-omkring. Mandela springer verkligen runt tills man ber honom att sluta, värsta duracellkaninen! Men Rupert kör som vanligt med Ferdinand-metoden och vill bara mysa..!
De är verkligen varandras motpoler!

Efter lunch fick jag höra att vi ska löshoppa ungdjuren = de 12 hulliganerna. Jag får se hur mycket jag orkar göra, men det ska bli kul att se i alla fall! Om det är ljust i ridhuset kanske jag försöker fota eller filma Skorpan =)

Nu är det dags för en till Powernap!
See yah!

Någonstans på min dator har jag en film från en träning med Kenny där man hör en tydlig konversation mellan min kära mor och min kära tränare Danne. Jag kan för allt i världen inte hitta den nu, men det låter ungefär såhär:


Fatta vilket utpressningsläge jag hade eller!?
Vilken tur för mina föräldrar att jag är ett sådant perfekt barn som inte håller på och pressar mina föräldrar på det viset ;)


Är det någon annan som råkat ut för något sådant här guldkorn någon gång?

I morse vaknade jag efter en 11 timmars sömnfest och var fortfarande trött, sliten liksom. Men jag hade bestämt mig för att gå upp och kraftfodra hästarna, så det gjorde jag.
Känner inte direkt av någon feber eller yrsel, men är fortfarande matt i hela kroppen, hostar fortfarande och magmusklerna+diafragman känns som om de ska gå sönder.
När Chefen fick syn på mig på stallplan tittade han på mig en stund, sedan föreslog han att jag skulle ta en promenad och försöka få lite färg i ansiktet och liv i kroppen.
Så jag tog en kort promenad innan jag gick till lösdriften där mina pojkar bor.
Rupert blev onekligen överlycklig av att se mig och tryckte direkt in sitt huvud under min arm och ville mysa. Killi ville också mysa, men han vet inte riktigt hur man gör... Han sänker bara sitt giraffhuvud och tittar sig lite fundersamt omkring medan jag kliar honom lite kring öronen, sedan lunkar han iväg. Billy Bonkers var helt sprättig, ryckte liksom till hela tiden och ville mest bara bli matad men nöjde sig tillslut med lite kli i pannan han också.
♥
Under tiden jag går runt på lösdriften för att kela lite med de andra pojkarna följer Rupert bokstavligt talat i mina fotspår (trampar tom på mig ibland) med mulen som fastklistrad under min arm. Det är rätt gulligt, men man börjar ju fundera vad som pågår mellan öronen på honom...!


Sedan gick jag till Skorpan.
Men vi får liksom ingen quality-time längre, eftersom de andra 1- och 2-åringarna har börjat vänja sig vid mig vid det här laget. Har jag tur hinner vi gosa lite innan de andra (12!!) inser att jag är där och vill bli klappade på och bita mig i knävecken. Jag pratade med Chefens far om det där med knävecks-bitandet, och han sa att när små hästar busar med störa hästar så är det den lilla hästens bästa 'krigsteknik' att bita den stora hästen i 'framknäna' (carpus) för att förhoppningsvis få ner motståndaren på knä pch på så vis kunna övermanna honom.
KUL att 12 jätte-bäbisar som inte har den blekaste aning om sin kroppstorlek försöker övermanna mig!
Tur att Skorpan snar flyttar in i stall...

För mig alltså - inte nödvändigtvis för er
Haha!
Jag är rastlös nu igen, och eftersom jag aldrig fyller i några Blogglistor tänkte jag göra det nu.
Bara för att.
Och lyssna på något rockigt.
...
Håller jag på att bli lite friskare tro?

Jag kände mig lite ambitiös där ett tag, så jag bestämde mig för att ändra lite på bloggen, julen är ju faktiskt slut!
Jag är inte helt nöjd än, men det får duga tills jag får en ny energikick =)

Så, ser ni ingen skillnad får ni F5:a!

Jag mår liiite bättre idag, så jag hoppas kunna i alla fall gå utanför dörren och kanske hjälpa till med att fodra hästarna i morgon, men vi får se..!
Jag hostar fortfarande som en hostande hostare från hostaden i hostland, och eftersom jag inte ätit fast föda på ett par dagar (och som en del av er kanske inte visste, så har jag en hulk-gen) så är min mage redo för Beach 2011.
Den är så sjukt öm att jag försöker hålla andan istället för att hosta, och antagligen är magrutorna så tydliga eftersom de är svullna, men jag försöker se på det hela positivt...!

Inget nytt att rapportera från hästfronten i och med att jag inte ens sett mina pojkar på snart tre dygn, men jag hoppas att både Skorpan och Killi ska få egna fina boxar i nedre stallet denna veckan! Billy skulle också behöva låsas in någonstans, men han blir ju så tjock i bakbenen då...
Yeye, de problemen får någon annan lösa idag.
Nu ska jag se på Scrubs och sova lite.
Sen ska jag läsa alla tidningar som världens bästa mammi skickat till mig! ♥

Jag är sjuk.
Jag är rastlös.
Det är fruktansvärt synd om mig.
Jag bestämde mig för att muntra upp mig.

Därför har jag nu, genom ett halvlångt lagom detaljerat mail påbörjat

M I S S I O N  N E W  H O R S E

Detta krävde att en ny kategori skapades, även om det antagligen kommer vara ganska stillsamt på det området i alla fall nån månad till. Nu har jag ju inte mindre än FEM HÄSTAR som ska underhållas helst varje dag, och de allra flesta ska tävlas under våren. Med dessa hästar + skötseln av gården så ser jag liksom ingen tid för en egen häst i nuläget. Det hade dock varit himla kul att hinne tävla ens egen häst på Irland innan man drar hem till Sverige till sommaren... Men, nu ska jag inte gå händelserna i förväg, vad jag vet så kanske jag inte ens hittar någon häst det klickar med över huvud taget? Fruktade tanke...

Igår hamnade jag av en olyckshändelse på min gamla blogg; fylld med bilder, tävlingsfilmer och kärleksförklaringar till Kenny... Då kändes det som om jag aldrig skullee vilja ha en annan häst igen. Men så får jag påminna mig om att jag inte söker efter samma sak en gång till, jag letar efter något annat nu som inte ens är i närheten av det jag och Kenny hade.

Åter då till det lite mer uppiggande: Mailet!
Jag hittade en annons från en stoooor anläggning i norra delen av landet som erbjöd hästar i alla möjliga former och storlekar, haha. De hade en del amatör/hobbyhästar, men även GP-hästar - exempelvis hade de inte mindre än TRE av sina egna uppfödningar startandes i Olympia Show 2010. Dessutom flertalet uppfödningar/försäljningshästar som tävlat DABS, The Sunshine tour, och Dublin Horse Show. Det förstnämnda har jag dock ingen aning om vad det är för tävling...
I alla fall,
jag skrev till dem och sa att jag inte letar efter en häst just nu, inte heller i morgon, men om någon månad eller så. Jag skrev att jag var ute efter en ung, ganska outbildad häst som visade potencial till att bli bra i framtiden, och så bad jag dem kontakta mig närens de kom över en sådan häst.

Det känns lite spännande faktiskt..!

Har gått och blivit jättesjuk - igen.
Har varit på sjukhuset halva dagen och fått dropp och röntgat lungorna. Det visade sig att jag har fått ett virus ovanpå min tidigare bakterieinfektion och kommer känna mig som en levande död i ett par dagar...

Uppdateringen kommer antagligen bli lidande efetrsom det gör ont i mina ögon att titta på dataskärmen, men vi ses om ett par dagar igen!

Tillökning i hästskaran nu igen!
Säg hej till
A N N A H A R V E Y   I N V I C T U S
aka Mandela


Att få rida de här hästen är den bästa komplimangen
jag fått sedan jag kom hit!
Mandela är Chefens frus 4-åring, och ingen annan än hon har ridit honom, någonsin. Chefen fick sitta upp en gång för två månader sedan för att prova att hoppa honom uppsuttet för första gången, men that's it. Så igår sa hon att hon ville se hur han och jag fungerade ihop. Det visade sig dessutom vara som så att han inte blivit riden på en månad, och han är en väldigt pigg och 'elektrisk' häst i vanliga fall, så därför ville hon att jag skulle rida, haha! Han är verkligen superkänslig, på gränsen till för känslig.
Efter en stund hittade jag grund-knapparna och vi kom riktigt bra överrens. Då bestämde Chenfens fru att jag ska rida honom från och med nu eftersom hon inte har tid att hålla alla sina hästar i tävlingskondition nu i vår pga jobb. Hon ska försöka kvala Mandela till Irlands motsvarighet till vårt fyraårschampionat i dressyr, och kommer därför endast träna dressyr med honom två gånger i veckan. Där emellan är det jag som ska rida honom.
Det är dessutom jag som, men Chefens hjälp från marken, ska 'hoppa-in' honom! Det ska bli så kul, för den här hästen har ett sjuuukt språng. Han har fina gångarter också, men de hade haft mycket större chanser om hon försökte kvala in honom till hopp-championaten, men, dressyr är hennes grej. Det ska i alla fall bli grymt kul! En liten gnutta prestationsångest kanske, men mest bara kul!
Han är en riktigt fin häst!

Jag hostar och snörvlar och har börjat få feber-känningar.
Det suger verkligen!

Som tur var så har dagen varit väldigt lugn. Jag har varit helt själv på anläggningen idag och efter att jag fodrat i morse red jag Rupert, Kilamonjaro och Billy och var klar vid 12. Sedan gick jag in och såg på film tills klockan 4 då jag gick ut igen för att fixa och fodra. Sådana dagar passar bra när man mår pissdåligt.
Jag mådde lite bättre i morse, så därför red jag:

K I L A M O N J A R O
Tog ut honom till paddocken idag, och han var så himla duktig! Andra gången jag rider honom ute och han tittade inte på en endaste grej! Hans framåtbjudning var mycket bättre än i ridhuset, vilket jag kan förstå, och därför blev det också betydligt lättare för honom att galoppera och behålla tryck i galoppen. Är helnöjd med honom!
Har pratat med Chefen nu och i morgon ska han förhoppningsvis få börja stå i ett stall istället för på lösdriften. Tjocka till sig lite och ta det lugnt!

R U P E R T
Fick ett lätt men uppfriskande pass ute. Han har haft lite svårt med behärskningen sedan jag kom tillbaka så jag lät honom bralla av sig lite på galoppbanan. Det var inte så farligt som jag trodde, han ville mest bara springa ett varv, sedan kunde han jobba på hur fint som helst. Han var lite stark, men det lossnade så snart han började jobba korrekt. Det ska bli så spännande att se vad han går för i vår!
Tränset han har på sig här är faktiskt mitt eget, tog med det hemifrån då jag tror pullarnosgrimma borde fungera bättre på honom i terrängen. Fint blingat pannband får han låna också =)

B I L L Y  B O N K E R S
Ja, han heter ju inte Bonkers, men idag var han helt galen så då får han dras med det smeknamnet..! Efter Rupert ute-tur kändes det som om det skulle vara rätt för Billy också. Han är ju en utomhushäst som inte trivs så bra i ridhuset eller ens knappt på utebanan, så jag tänkte 'lufta' honom lite... Som en del av er säkert redan vet är Billy mycket ridbar, men fruktansvärt lat. Man måste verkligen ponny-sparka på honom ibland och oftast får man inte ens då responsen man är ute efter. Så idag när vi började trava på en grusväg låg det en liten (20cm?) stock vid sidan av vägen och jag tänkte inte ens på att jag styrde på den - men det gjorde Billy! Han tog ett ordentligt språng över stocken och drog sedan iväg i världens galopp! Han verkligen dundrade på och jag hade ingenting att säga till om. Min första tanke var att 'välta' honom, alltså ta tag i ena tygeln och dra, för då kan han inte springa och i värsta fall så 'välter' han. Men så kom jag på att det är ju faktiskt Billy, han borde stanna när han är färdig. Så jag stod där i bakåtlutad fältsits och bad till gud att han såg att vägen svängde och efter 500m var vi framme vid galoppbanan så jag lyckades styra in honom där. Två varv senare bröt han av till skitt och var hur lugn som helst. Skithäst, haha! Skrittade av honom riktigt länge efter detta, och får nog skritta honom i två dagar till för att försäkra mig om att han inte sträckt sig eller nått... Onödigt, men kanske nödigt i hans ögon...


I morgon börjar vi fixa i ordning på gården och nästa måndag börjar ridskoledelen igen (ve och fasa!). I morgon ska vi antagligen stalla in de tre nyblivna 3-åringarna som ska människovänjas och ridas in. Jag är ju redan bästis med min Skorpa, så det blir nog inga större problem =)

The worst year of my life.

Jag kommer se tillbaka på år 2010 som det mest smärtsamma och förödande året i mitt nu 20åriga liv. Jag har lärt mig massor, utvecklats och både krympt och vuxit som människa. Men mest av allt har det bara gjort ont.
♦
För att undvika att bli melankolisk ska jag därför inte göra en utförlig resumé av hela året, utan snarare checka av saker som hänt eller gjort och som på ett eller annat sätt är nämnvärt:

• Tatuerat mig - CHECK
• Pluggat ihop 30 nya högskolepoäng - CHECK
• Hoppat av skolan - CHECK
• Flyttat till Irland - CHECK
• Känt mig ensam för första gången på fem år - CHECK
• Provat på Pilates - CHECK
• Blivit ännu bättre på engelska - CHECK
• Lärt mig massor om/av unghästar - CHECK
• Debut-tävlat terräng - CHECK
• Debut-tävlat dressyr - CHECK
• Debuterar 1.20 banhoppning - CHECK
• Tackat nej till en Grand Prix-häst - CHECK
• Klippt mitt hår själv - CHECK
• Gått omkull riktigt ordentligt på terrängbanan - CHECK
• Blivit helad av ett Ryskt medium - CHECK
• Druckit konstigt helande te - CHECK
• Druckigt magiskt-svamp-te - CHECK
• Ätit min första, och inte sista, Domino's Pizza - CHECK
• Festat med en ko iförd underkläder - CHECK
• Levt upp till mitt nya motto:
  Stå på dig, annars står någon annan på dig!
  CHECK

Jag har ju helt klart hunnit med en del kanske lite väl spännande grejer, men trots allt detta har det ändå varit mest oro, mardrömmar, desperation, saknad och förtvivlan.

UNDER 2011 VILL JAG:
- Se till att bli starkare. Ännu starkare än förut. Tid är det enda som kan ge mig denna styrka, och jag kommer försöka vara tålmodig i min väntan. Just nu känner jag mig inte stark alls, men inte heller allt för svag, mer hård liksom. Rustad och bulletproof, men det är inte samma sak som styrka.
- Hitta en ny häst. Sökandet kan börja!
- Försöka snubbla på Prince Charming...
- Hitta någon slags trygghet och livslust i min nya tillvaro, min nya verklighet. Bli genuint lycklig igen, om så bara för en liten stund.



HAPPY NEW YEAR EVERYBODY!
2011
Let the show.... BEGIN!

Just have a little, patience

I'm still hurting from a love I lost,
I'm feeling your frustration,
But any minute all the pain will stop,
Just hold me close inside your arms tonight,
Don't be too hard on my emotions

Cause I, need time,
My heart is numb, has no feeling,
So while I'm still healing,
Just try and have a little patience,

I really wanna start over again,
I know you wanna be my salvation,
The one that I can always depend,

I'll try to be strong, believe me,
I'm trying to move on,
It's complicated but understand me,

Cause I, need time,
My heart is numb has no feeling,
So while I'm still healing,
Just try and have a little patience yeah,

Have a little patience, Yeah

Cause this scar runs so deep,
It's been hard,
But I have to believe,

Have a little patience,
Have a little patience,

Cause I, I just need time,
My heart is numb has no feeling,
So while I'm still healing,
Just try, and have a little patience,

Have a little patience,
My heart is numb has no feeling,
So while I'm still healing
Just try and have a little... Patience