Idag har jag jobbat själv.
Det händer inte så ofta, men idag blev det så.
Det innebar att jag hade tre hästar att rida innan lunch: Mandela, Rupert o Kilamonjaro. Sedan ville chefen att jag skulle longera de tre huliganerna (inridningsprojekten) efter lunch innan lektionerna började.

Mandela gick ok, men han hade tydligen bråkat med Chefens fru här om dagen. Jag förstod inte riktigt vad hon menade när hon förklarade vad det var han gjorde, för han har aldrig bråkat med mig. Men så idag i galoppen var han skitjobbig! När han tycker att det går förlångsamt drar han nästan tyglarna ur händerna på en och ökar - inte ok! Tillslut var jag dock beredd på det hela tiden och kunde därför förhindra det, men det blir nog till att sätta goguen på honom i ett par dagar...

Rupert gick som en klocka!
Vi gjorde våra skänkelvikningsövningar, och de sitter verkligen nu! Så småning om ska jag börja prova i trav, men än så länge håller vi oss till skritt-sidföring ;)
Tränade mest galoppfattningar idag inför söndagen. Han gör det nämligen väldigt svårt för sig genom att fatta en väldit stor men koncentrerad galopp. De två första galoppsprången står han nästan på stället och tar i för kung och fosterland så att det mest bara går uppåt innan han kommer iväg. Vilket ser och känns väldigt krafftfullt och koolt, men det är ju svinjobbigt för honom, så idag tränade vi på lite-mindre-power-i-galoppen. Han behöver ju inte galoppera som Okidoki på Dressyrbanan liksom...
Han skötte sig i alla fall jättebra!

Kilamonjaro hade Chefen sagt till mig att rida med sporrar idag. Vi har nämligen haft lite problem med att han helt enkelt bryter av till trav i galoppen när han känner för det, och det spelar ingen sm helst roll vad jag gör för att förhindra det. Vill han trava så travar han. Idag var han dock som en raket i ridhuset! Jisses va det gick! Chefen bara skrattade när jag gick förbi och sa att han i alla fall har sin pappas (touchdown) galopp! Vi provade att hoppa lite också för första gången för året - och han tog verkligen i idag! Sprången i sig är fortfarande i slow-motion, men vi lyckades i alla fall landa i galopp och hålla den! Yeey!

Efter lunch då...

Efetrsom det var fruset på longeringsvolten byggde jag en i ridhuset av hinderstöd, bommr och plastband. Först ut var såklart min älskade Skorpa! Han hade lite svårt för den nya miljön och var inte speciellt koncentrerad på mig. Helt plötsligt hoppade han ut, och detta självklart precis när chefen kom...! Visst, han hoppade rätt bra, men han får ändå inte lära sig att göra så. Därför skulle Chefen hjälpa mig, eftersom han var säker på att han skulle försöka göra det igen nu när han visste att han kunde. Och självklart gjorde han det. Chefen var då snabb och försökte snärta till honom med spöt på rumpan för att få honom att fortsätta frammåt istället för att vända utåt, men Skorpan var snabbare och han vända helt om. Det resulterade i att han fick snärten i ansiktet!!! Den träffade honom i ögat så nu har han ett jack på det 'tredje ögonlocket'. Min stackars, stackars älskling...!
Chefen som vanligtvis är värsta Karlakarlen blev jättesnopen och tyckte jättesynd om Skorpan- Han trodde dock att et skulle läka av sig själv, men jag håller inte riktigt med... Därför har jag sett till att en veterinär som står man sin häst på gården ska komma ut med en antiinflammatorisk ögonslava i morgon. Jag har inte sagt något till Chefen än, men det går säkert bra. Lilla skorpan! Han fick extra mycket kärlek efter detta..!

De andra vilddjuren skötte sig bra.
Georgia (Evelyns unghäst) var bäst av de tre idag. Så lugn och fin även i den nya miljön. Hon börjar få lite förtroende för mig nu, och jag tror att det är nyttigt för henne. Hon är väldigt 'independent' och tyr sig inte till människor lika lätt som Skorpan gjort till mig - men nu börjar hon alltså mjukna lite...!


Ja, det var väl dagens drama det...!