Goguen

Ulle ställde en fråga, som jag tänkte ta upp i ett inlägg!

 

Den handlade om hur jag rider med Goguen.

Jag har förklarat det i något inlägg tidigare från Irland, men det tåls att ta upp igen eftersom jag verkligen tycker att det är en fantastisk hjälptygen om man använder den på det sättet jag gör =)

 

Den som lärde mig det här var FEI-domaren G. Holstein, och mitt syfte med användandet är att erbjuda hästen extra stöd utan att riskera den dragkamp man ofta stöter på med en Gramantygel. Liksom när Goguen används traditionellt (som det är meningen att man ska använda den) verkar den framförallt genom att öka trycket på nacken om hästen spänner upp denna. Först när hästen går emot trycket mycket så kan Goguen verka via bettet också, men framförallt kommer trycket över nacken:

Med detta vill jag understryka att jag inte på något vis är för att tvinga hästen på tygeln!!!
DOCK anser jag att det är den absolut mest fundamentala regeln vid samspelet mellan häst och människa att hästen ska flytta undan för trycket, så om hästen upplever ett tryck över nacken så ska den sänka huvudet för att det ska lätta. Om ryttaren är tillräckligt skicklig och ödmjuk, agerar rättvist och ger hästen alla förutsättningar att arbeta korrekt (vilket jag ser som en förutsättning för användning av hjälptyglar över huvud taget), så ska hästen flytta undan för tryck. Funkar inte det, om hästen protesterar på något vis eller undviker att flytta undan från trycket varesig det är över nacken eller från skänklar eller vikt, så anser jag att man inte bör gå vidare alls! Det kan handla om allt ifrån att hästen har ont och inte KAN flytta, eller så är kommunikationen så behindrad att man kanske till och med behöver hoppa av och börja om med arbetet från marken innan man provar att sitta upp igen.
Så, jag ville bara få det sagt.

Åter till själva Goguen då! ;)
Jag rider med den såhär:

 

Istället för att fästa remen som går från sadelgjorden upp till nacken och ner genom bettringarna tillbaka i remmen igen (som på den första lånade bilden), så fäster jag istället i ett par tyglar.
Alltså, de enda fasta punkterna är fästet i sadelgjorden och min hand, där emellan kan (vid nacken och genom bettringarna) glider remmarna fritt. Jag kan ju förtydliga att det ser precis likadant ut på andra sidan.
Inverkan ter sig alltså såhär:
När jag kortar Gogue-tyglarna så kan jag reglera hur högt jag vill att hästen ska kunna gå med nacken. Det sker ingen verkan i munnen/bettet alls om inte hästen tar upp nacken så högt den kan (så att hjälptygeln späns) och samtidigt försöker föra nosen framåt. Hästen kan således, även med kortade tyglar sträcka fram nosen så länge den inte spänner upp nacken samtidigt.
Så länge funkar den på precis samma sätt som när den är fast (som på första bilden). De fördelar man får av att rida med tyglarna är att man som ryttare har ännu mer kontroll på situationen och man kan låta Goguens inverkan ske med hårfina nyanser istället för bara PÅ eller AV.

När Goguen sitter på det traditionella sättet utgör den endast en tydlig regel för hästen om hur högt den får gå med nacken, typ: "Hit, men inte längre". När man rider med tyglarna kan man ÄVEN erbjuda hästen ett stadga och en stillhet, vilket exempelvis hästar som Bella trivs med och behöver för att slappna av.
När Bella ger efter och sänker nacken släpper inte bara allt utan även om Goguen inte längre hindrar henne erbjuder den fortfarande ett stöd.

Jag använder goguen eftersom jag tycker att den på ett shysst sätt förtydligar för hästen vad jag som ryttare vill = att den ska söka sig framåt nedåt. SAMTIDIGT som den gör det bekvämt för hästen att vara där!

Med Bella som exempel kan jag då säga att när jag rider utan Goguen har hon lite mindre förtroende för min hand eftersom även om jag har en stilla hand så är den inte 100% stilla, vilket gör henne orolig i munnen och tillslut stressad. Det funkar fint i skritt och i lugn trav, men galoppen har vi fortfarande så pass svårt för att hon vill ha extra stöd.
Hade jag haft graman på, som ENDAST verkar genom bettet och munnen, hade budskapet inte varit lika tydligt och det förutsätter att hästen är 100% med på hjälperna (framförallt att den accepterar bettet helt och hållet, vilket Bella inte riktigt gör än). Om hästen inte är i harmoni med bettet blir Gramanen en väldigt orättvis och forcerad hjälptygel som många gånger tvingar hästen till något istället för att helt enkelt bara förtydliga ryttarens språk vilket jag anser att Goguen gör om den används korrekt.

 

 

Oj vilket långt inlägg det blev!
Men, nu hoppas jag att ni är helt med på hur och varför jag använder Goguen. Har ni några frågor så lovar jag att besvara dem efter bästa förmåga.

 

 

 

Jag vill även poängtera att Goguen

givetvis även kan användas på ett

felaktigt och forcerat sätt. Så man

bör vara helt säker på sin

ryttarförmåga och inte använda

den MOT hästen. Det är aldrig ok.

 

 

 

Dela gärna med er om era egna tankar kring det här! =)
Tycker ni att jag resonerar konstigt?
Lärde ni er något?

Tror ni att ni eller någon ni känner skulle kunna få hjälp av Goguen?
Tycker ni att det låter som ett bättre alternativ än Gramanen?

För att börja med att svara på frågorna:
1.nej, men tagga ner försvaret lite är du snäll. det blir tröttsamt i längden ;)
2.går alltid att få något ut av andras tankesätt
3.mkt ofta. steget längre än gummisnodd men med fler valmöjligheter(kan användas "fast" till mindre rutinerade) -hästen får en uppgift när den från ryttaren inte har någon och ryttaren kan koncentrera sig på att lära sig rida. win-win. fast då skulle ju inte ponnyakuten finnas=mindre häst på tv ;D
4.goguen är flexiblare, men det finns ju hästar som trivs bättre med graman ändå. å andra sidan, med en graman finns inga felmarginaler och det är när ryttaren hamnar utanför marginalen som det blir sånt ståhej. PLUS att goguen kan hänga med under longeringen ocå, sen vidare uppsuttet. men som du själv säger, är det ändå ryttaren som avgör och bedömer -där ligger ansvaret.

och för att avsluta med en fråga: Hur fäster du tyglarna i goguen? kan tycka att det är klumpigt med det "vanliga" breda läderspännet men blir för rörligt med två metallspännen. bara för att undra hur andra gör :)
/håller tummarna för Nelly!

Ibland är du min idol Maja :) Jag har dock en fråga! Min häst är precis som Bella, väldigt känslig för handen (jag har också en väldigt mjukt hand, men det räcker ändå inte till), så jag funderar på att skaffa en gouge. MEN, hur sjutton uttalar man det när man ska fråga efter den? HAHA!

Jag är varken för eller mot, min tunga går inte i strid för något jag inte vet om men jag känner fortfarande att varför behöva så mycket hjälptyglar egentligen?

Jag behöver inte bråka eller kämpa med min häst för att få henne avslappnad och gå i en trevlig form. Förstå mig rätt hjälptyglar kan säkert vara till hjälp, men då anser jag till kanske vissa hästar?

Jag är rädd för att även denna hjälptygel blir en grej för lata och oerfarna människor, precis som "snodden" har blivit.