Trying again!

Har lugnat ner mig nu efter en natts sömn, haha!
Ska försöka skriva ett inlägg igen, men JESUS vad arg man blir när man skrivit ett lågt inlägg och det bara försvinner! Jag är en sådan som verkligen aldrig kan komma ihåg precis vad jag skrivit - det är ju därför jag har bloggen - för att komma ihåg vad jag tänkt och gjort ;)
 
Igår hoppade jag i alla fall med Bella!
(tyvärr inga bildbevis denna gång)
Jäklar vad hon hoppar alltså! =D Hon är helt galen, och jag har typ noll kontroll, men hon är så sjukt kvick och hoppar så väl. Ryggen är alltid med och hon är aldrig i närheten av bommarna..!
Hon är verkligen rolig att hoppa, och jag tror att hon kommer kunna vara räddningen för någon ung ryttare som är osäker i hoppningen, för Bella kommer alltid ställa upp för sin ryttare och hoppa om hon så måste vända ut och in på sig själv ♥
Jag hoppade bara några små-hinder på 50-60cm för att känna på henne, sen höjde jag upp till 100cm de sista två sprången. Då blev hon nästen lite för het någon gång, men det kändes verkligen hur roligt hon tyckte att det var, sötponnyn!
 
 
Det jag lärde mig om Bella idag var i alla fall att även om hon är väldigt komplicerad på hinder på det viset att hon alltid kommer rätt, alltid hoppar och är grymt försiktig, så är det markarbetet vi kommer fortsätta hålla faokus på under hela tiden hon är hos mig.
Hoppningen just nu är liksom Bellas grej, som ryttare får man var amed som styrman, men det är HON som hoppar. Man är liksom inte riktigt ett team och som ryttare har man inte jättemycket att säga till om ;)
Bella måste lära sig att lyssna på sin ryttare, att inte alltid ta kommandot själv även om det är det som hon är van vid. Just nu tror jag att hon hade kommit runt en LA med vilken nybörjare som helst bara den kan styra, men vill man komma längre så kan hon inte ta alla beslut utan att ryttaren får ha någon inverkan. Så är det bara!
Och jag är nu mer säker än någonsin på att Bella skulle kunna gå de högsta klasserna, om hon bara får rätt utbildning och rätt ryttare på sin sida =)
 
Alltså, markarbete är (som nästan alltid) nyckeln!
En vacker dag kommer hon acceptera hjälperna och vi kommer kunna rida i full harmoni, samma dag kommer hon ta ett ärligt stöd på bettet och när vi kommit så långt kommer hon förhoppningsvis våga veckla ut sina bakben i sprången istället för att knipa så som hon har benägenhet att göra nu. Hon hoppar väl även om hon har bekbenen under sig, och hon kommer antagligen aldrig få så fina bakben som tex Nelly, men att få henne fram till bettet är en förutsättning för att hennes språng ska bli så bra de kan =)

 
Idag och i morgon ska vi checka av vad hon lärt sig hittills i markarbetet och hur säkert det sitter. Om jag känner att vi är redo blir det tränings-tävlings-dressyr på onsdag. LB rider vi nog då...!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0