oh o oh, the sweetest thing ♥


Yes people, jag har flygit av idag igen.
Förr kallades jag klister-röven eftersom folk till och med ringde efter mig för de ville se om jag lyckades sitta kvar på deras ponnisar - vilket jag alltid gjorde. Andra tider nu kan man väl säga ;)

Jag kom på i morse att vi inte hoppat på tre veckor, och de två senaste gångerna har jag ju ramlat av (tre nu då...). Därför kände jag att jag verkligen var TVUNGEN att trotsa nacksmärtorna o klättra upp på min lilla häst. Då vi som sagt inte har så mycket hindrematerial fick det bli tre räcken som vi faktiskt lyckades hoppa i galopp varje gång. Landade i rätt galopp varje gång och hon bytte inte överhuvudtaget - fiiina grejer!

Några gånger i början när jag medvetet la henne nära för att undvika mastodont-hopp rev hon, men hon lärde sig relativt snabbt att lyfta på tassarna och hoppa väl med ryggen även om hindrena inte var mer än 90cm. Så plötsligt när jag vänder upp mot snett-igenom-räcket drar hon verkligen iväg mot det (inte mig emot att hon har bjudning, men det finns gränser...) så blev det ett mastodont-hopp på det i alla fall, med mig en aning efter och som grädde på moset tvärvänder hon efteråt och bockar järnet!
Så, i mitt försvar så var det inte samma typ av avsittning som de tidigare gångerna, utan denna var ganska given, haha!

Efter avsittningen skärpte jag mig verkligen och försökte fokusera på att verkligen räta på mig i landningen, hellre lite för tidigt än lite för sent. Och vet ni? Det funkade ;)
Det känns lite konstigt, och jag har verkligen ingen aning om hur det ser ut, men antagligen är det tur att det är Nelly som ska bedömmas på Lördag o inte jag, haha! MEN, det viktigaste är ju faktiskt att jag sitter kvar! Det här experimentet fick en fantastisk liten bonus också - Nellys bakben!
På ellys försäljningsvideo gör hon ett språng över ett brett hinder med fulländad teknik! Riktigt ihopvikta framben och så seglande bakben att det ser ut som om hon står på händer om man pausar landningen! vi har aldrig riktigt lyckats få till ett sådant språng, men jag har ju hela tiden vetat att de finns där inom henne... Så idag, när jag ändrade min sits och verkligen RED, inte bara åkte hem och var försiktig, så kom dom fram! Inte helt såklart eftersom hindrena var så små, men de var där!

Dagen har alltså varit lite blandad; det var ju inte så bra att jag åkte av igen eller att nackspärren inte gått över, men kul att jag börjat hitta en sits som funkar och att Nelly hoppade så fint!