RESULTAT:


Hon var bara så himla bääääst!!

Det blev lite hipp som happ när vi kom fram och vi fick skynda oss lite. Men jag fick i alla fall chans att visa henne på speglarna och vänja henne lite vid glasrutorna. Hon har ju lite svårt för det där med speglar... Och att man kunde SE allt som hände utanför var bara FÖR spännande (för er som inte har någon aning om vad jag talar om kan jag berätta att Halmstads ridhus har glasväggar + stora speglar). Nellisan har aldrig varit i ett ridhus med läktare heller, så det var lite otäckt!

Det blev som sagt snabbt våran tur och Nelly had einte varvat ner för fem öre. Hon var så spänd så spän! Men, så frot jag styrde henne mot första hindret var hon superfocuserad och hoppade HUS. Eftersom han var spänd överhoppade hon sig jättemycket, men annars k'ndes det riktigt bra, hon var väl framme för hjälperna och brydde sig inte om allt runt omkring =)
Nu i efterhand tycker jag att det var jättesynd att jag inte hann be någon filma 80cm, för det hade varit kul att jämföra då hon var totaaaalt annorlunda i 90cm!

I andra klassen var hon väldigt 'laidback' och tog det piano.
På filmen ser man dock att hon föröker komma igång med sina bakben, vilket jag tycker ser dögulligt ut, haha! Nelly har egentligen en fantastisk bakbensteknik som hon äntligen börjat använda, men när hindrena är såhär små så hinner hon aldrig 'avsluta', så bakbenen vecklas ut, men liksom bara ploppar över ändå eftersom hon redan hunnit landa med frambenen. Sötnöten!
Men ja, 90 kändes också bra fast på ett helt annat sätt! Det känns jättebra att hon taggade ner och att hon försöker med sia bakben, även om de inte riktigt hann med ibland!

Det ska bli så spännande nästa helg när vi debuterar 1m!!!!!