1. Jag har på senare tid insett att Nelly är en häst som arbetar lika bra med sin kropp oberoende på vart hon har sitt huvud. Självklart strävar jag efter att hon ska arbeta i form, men när man ser henne springa fritt eller longeras utan inspänningar så ser man lika mycket aktivitet, arbete och scoop genom kroppen även om hon har huvudet i vädret.
2. Efter att vi skrittat en stund idag började det hagla helt galet mycket vilket gjorde Nelly stressad. Jag var först tänkt att ge upp ridpasset, men så övergick det i regn och det tyckte jag att vi kunde tåla. Till saken hör dock att det är ett hål i hängrännan till stallet (som följer ridbanans ena långsida) och det rann vatten ner på ett block/sockerbit som gjorde massa väsen av sig och som gjorde Nelly überspänd.



---

Eftersom Nelly var spänd och stressad och brallade ivägi kast och bockningar så fort hon fick chansen, så bestämde jag mig för att det här med form och på tygeln inte var prio ett. Istället fick hon trava runt runt runt på fyrkantsspåret så fort hon ville (under något kontrollerade former). Jag bara åkte med, inga ben alls och bara stöd på tyglarna. Hon tog stödet på tyglarna, men jag lät henne hålla en väldigt öppen form och så fick hon fokusera på det hon ville fokusera på (vilket inte direkt var någonting, haha).
När vi då travat runt i båda varven i några minuter så lät jag henne falla in i galopp, fortfarande öppen form och helt kravlöst. Det visade sig bli det bästa galopperabetet vi någonsin gjort.
Innan har jag fått jobba så himla mycket i galoppen, för att få den så energisk och spänstig som jag vill ha den och som jag vet att den kan vara. Jag har också jobbat jättemycket på att balansera upp henne i denna samlade galoppen där jag bett henne gå.
Men, när jag gav henne chansen att göra det själv idag... När jag inte erbjöd 200% stöd, när hon fick prova på att balansera upp sig själv, när galoppen fick vara kravlös och avslappnad istället som samlad och energisk - Då gick hon hur bra som helst!
Jag behövde bara hålla om med skänklarna, och använde inte sporrarna en endaste gång även om vi galopperade mer än vi någonsin gjort på banan innan.

Wow säger jag bara. Hon var så himla bra!
Nästan direkt sökte hon sig djupare ner och blev så lösgjord och fin, helt av sig själv!!!
Travarbetet som vi avslutade med var också super. Låg stadig form och vi kunde flytta sidverts HELA diagonalerna åt både hållen!

Jag är så himla glad!
Hon är så bra min Nellisan!
Och klok, tänk att hon kan själv!
Känns som om ridningen kommer bli mycket lättare framöver ;)

YEY!
Jag har en häst med muchos hög ridbarhet!

Hoppa högt kan hon också!
Tänk när hon lär sig vika in benen ordentligt...
Jag menar, hindret är ändå 90cm ;)