Streamtown Hunter Trials!
Som vanligt har jag inga bilder att visa idag, men de kommer så snart Chefens fru lagt in dem på sin dator o kolla tigenom dem (kan i princip ta hur lång tid som helst, men hoppas på i morgon eller dagen efter!)
G U D V I L K E N D A G !
Till och börja med kan jag ju säga att jag jobbade idag = upp tidigt och göra alla vanliga morgonuppgifter innan man kunde tänka på att göra iordning sin häst...! Men det gick bra den här gången också.
Rupert skulle egentligen gått 1,00-klassen för att öva mer inför kommande Fälttävlansevent, men hästen Kat rider som heter Rio har börjat springa förbi hindrena och stanna, så därför skulle Rupert gå som 'draghäst' åt dem istället.
Inte lika kul för mig och Rupert kanske, men en order är en order ;)
När jag så tog ut Rupert kändes han 1-gradigt halt på högerfram, så Chefen sa till mig att springa upp och hämta en av ridskolehästarna som heter Aussie. Det är en 1.70 hög, lite kraftigare skimmelvalack på 8 år. Han gick som en klocka i terrängen och vi kom runt felfritt med bra tid. Dock måste man rida som en galning om man ska kunna bli placerade på sådan här event, och det är nära hundra starter i varje klass.
Inför nästa klass had ejag blivit tillfrågad att rida i ett lag, ett TEAMCHASINGLAG! Jag hade självklart tackat ja och var taggad till tusen när vi skulle iväg. Det var jag, Evelyn och en tjej som jobbade här tidigare vid namn Albhe (utalas Alva) som skulle rida med Evelyn på sitt eget sto och vi andra på två av ridskolans lite vassare hästar.
Jag red på Sully, den hästen jag hoppade en gång för ett tag sedan. Grym hoppare, men han är lite halvgalen..!
Vårt uppdrag var att rida dagens Showklass, där man skulle rida så fort man bara tordes runt 1,00-banan och avsluta med ett hinder som är byggt som en triangel på 1.10 - ALLA SAMTIDIGT! Alla hovar var tvugna att vara i luften samtidigt, lyckades man med det drog 20sek från sluttiden!
Vi kom fram till att Sully antagligen var snabbat, så han skulle få vara sist (eftersom han då enkelt kunde komma ikapp de andra när det behövdes på slutet). Och iväg for vi...
Jag har aldrig varit så jäkla rädd i hela mitt liv!
Sully bara drog iväg och struntade fullkomligt i att varken titta på hinder eller hästarna framför. Tjejerna satte ju iväg i en väldans fart också, så jag hade faktiskt lite panik där ett tag....
Inte mindre än två gånger höll Sully på att landa på hästen framför honom när vi hoppade och jag försökte desperat styra in honom i buskar och grejer på vägen, men han bara hoppade igenom dem XO
När vi då kom fram till sluthindret tog jag en jätteförhållning som jag inte trodde att han skulle lyssna på, men det gjorde han. Det, plus att Albhe trodde att det bara var att galoppera på gjorde att vi tyvärr inte hoppade alla på samma gång... Men jäklar vilken tid vi hade ändå! Hade vi klarat jokerhindret hade vi säkerligen vunnit!
Som vanligt i showklasser var det ganska mycket pengar man vann, plus pokal och medalj och rosetter och fina svett-täcken.
Hade varit grymt att vinna, men det blev inte så denna gången.
Och stackars lilla Rupert...
Det verkar dock inte vara så allvarligt, ska kolla honom imorgon.
G U D V I L K E N D A G !
Till och börja med kan jag ju säga att jag jobbade idag = upp tidigt och göra alla vanliga morgonuppgifter innan man kunde tänka på att göra iordning sin häst...! Men det gick bra den här gången också.
Rupert skulle egentligen gått 1,00-klassen för att öva mer inför kommande Fälttävlansevent, men hästen Kat rider som heter Rio har börjat springa förbi hindrena och stanna, så därför skulle Rupert gå som 'draghäst' åt dem istället.
Inte lika kul för mig och Rupert kanske, men en order är en order ;)
När jag så tog ut Rupert kändes han 1-gradigt halt på högerfram, så Chefen sa till mig att springa upp och hämta en av ridskolehästarna som heter Aussie. Det är en 1.70 hög, lite kraftigare skimmelvalack på 8 år. Han gick som en klocka i terrängen och vi kom runt felfritt med bra tid. Dock måste man rida som en galning om man ska kunna bli placerade på sådan här event, och det är nära hundra starter i varje klass.
Inför nästa klass had ejag blivit tillfrågad att rida i ett lag, ett TEAMCHASINGLAG! Jag hade självklart tackat ja och var taggad till tusen när vi skulle iväg. Det var jag, Evelyn och en tjej som jobbade här tidigare vid namn Albhe (utalas Alva) som skulle rida med Evelyn på sitt eget sto och vi andra på två av ridskolans lite vassare hästar.
Jag red på Sully, den hästen jag hoppade en gång för ett tag sedan. Grym hoppare, men han är lite halvgalen..!
Vårt uppdrag var att rida dagens Showklass, där man skulle rida så fort man bara tordes runt 1,00-banan och avsluta med ett hinder som är byggt som en triangel på 1.10 - ALLA SAMTIDIGT! Alla hovar var tvugna att vara i luften samtidigt, lyckades man med det drog 20sek från sluttiden!
Vi kom fram till att Sully antagligen var snabbat, så han skulle få vara sist (eftersom han då enkelt kunde komma ikapp de andra när det behövdes på slutet). Och iväg for vi...
Jag har aldrig varit så jäkla rädd i hela mitt liv!
Sully bara drog iväg och struntade fullkomligt i att varken titta på hinder eller hästarna framför. Tjejerna satte ju iväg i en väldans fart också, så jag hade faktiskt lite panik där ett tag....
Inte mindre än två gånger höll Sully på att landa på hästen framför honom när vi hoppade och jag försökte desperat styra in honom i buskar och grejer på vägen, men han bara hoppade igenom dem XO
När vi då kom fram till sluthindret tog jag en jätteförhållning som jag inte trodde att han skulle lyssna på, men det gjorde han. Det, plus att Albhe trodde att det bara var att galoppera på gjorde att vi tyvärr inte hoppade alla på samma gång... Men jäklar vilken tid vi hade ändå! Hade vi klarat jokerhindret hade vi säkerligen vunnit!
Som vanligt i showklasser var det ganska mycket pengar man vann, plus pokal och medalj och rosetter och fina svett-täcken.
Hade varit grymt att vinna, men det blev inte så denna gången.
Och stackars lilla Rupert...
Det verkar dock inte vara så allvarligt, ska kolla honom imorgon.
Kommentarer
Trackback