Två undringar ;)
- Jo men visst kan jag det.
Ska väl kunna skriva ihop ett Irlandsinlägg om lite allt möjligt, inte bara hästlivet! Just nu i finanskristillvaron gör man väl landet inte riktigt rättvist, men de har ju klarat sig igenom tuffa tider innan.
- Oj, hur ska jag svara på det här, haha!
Hela min häst-filosofi bygger på ett vattentätt band av kommunikation, kärlek och respekt mellan häst och ryttare. För mig är det absolut viktigaste att jag och hästen känner tillit till varandra och att vi såklart tycker om och som sagt respekterar varandra. Irländarna är generellt 'ökända' för att vara mer hårdhänta i sin hästhantering än andra hästnationer, och som en bekräftelse till detta tycker många av de andra hästägarna här att jag gullar med och skämmer bort mina hästar med alldeles för mycket uppmärksamhet och positiv respons. Själv tycker jag det är sjukt hur de neglegerar sina hästar - men det är olika helt enkelt. Jag finner att genom mitt sätt att hantera och möta framförallt unghästarna så blir de helt enkelt tryggare. Genom att visa så tydligt jag bara kan hur mycket jag tror och litar på dem, så tror och litar de på mig. Skorpan och Georgia är två väldigt känsliga individer, vilket gör att de flesta uppfattar dem som nerviga och heta. Egentligen är de bara väldigt lyhörda och om man bara möter dem på rätt sätt så kan de bli lika lugna och trygga som vilken annan häst som helst.
Mitt senaste exempel på detta är den muntliga kommunikationen med Georgia vid lonering. Jag har upptäckt att man vanligtvis talar ganska högt till sin häst när man longerar. Man vill vara tydlig med sitt kommando, och därför utropar man vad man vill att hästen ska göra, till exempel "Trava!". Detta ropande gör Georgia stressad och osäker, så istället talar jag till henne som om hon stod bredvid mig. Chefen tycker att det ser ut som om jag inte säger någonting alls utan bara står där, men Georgia är så lyhörd och koncentrerad på mig att jag kan få henne att skritta, trava, galoppera och stanna utan att någon annan är hon hör mig.
Svårt att förklara, men jag hoppas att ni får en idé om hur jag tänker!
Kommentarer
Trackback