Nellisans ben var alldeles torrt och fint idag, så jag red lite skritt och trav på utebanan och avslutade med en 15min skrittrunda på fälten.

I början var hon überpigg!
Kunde knappt skritta och jag kunde ju glömma att hon skulle stå still när jag ville spänna sadelgjorden. Så på tårna och tog ett litet glädjeskutt lite då och då (tur att man börjar bli beredd på dem...).
Sedan kortades tyglarna och vi gjorde lite volter och serpentiner innan vi började trava. För att kunna förklara hur det gick då måste jag redogöra för en reflektion:
Jag har ridit alldeles för lite riktiga dressyrhästar i mitt liv, alltså riktiga dressyrhästar. Jag känner mig inte förbered för att effektivt kunna rida en sådan här gångartshäst! Jag kommer ju vänja mig snart, men just nu hinner jag liksom inte med. Nelly kommer så himla långt på så väldigt få steg, även om det inte känns som om det går fort. Det jag kommit fram till är att gångartshästar som Nelly är som sportbilar. MEN, jag har ridit en hel del sportbilar i mina dagar, Kenny var absolut en Aston - En riktig skönhet med mjuka linjer och fantastisk glöd så länge föraren vet vad den gör.


Nelly å andra sidan, hon är klurigare...
Nellisan skulle jag säga är mer som de nya Range Rovers, ser ut som en läcker men stadig fyrhjulsdrift, bara för att man vid första åkturen ska upptäcka att det egentligen är ett vrålåk som kör ikapp och om vilken liten sportbil som helst ;)

Bra liknelser jag kör med va?

Åter till ämnet då; Det blev i alla fall mycket mindre kontroll och betydligt mer fart så fort vi byte gångart, och det tog några varv innan vi båda kom till ro. Jag måste planera min ridning så himla mycket mer med Nelly eftersom hon som sagt kommer så långt på så kort tid (sportbil!), och ännu svårare blir det då när hon inte riktigt är med på min hjälper. Som jag har nämnt någon gång tidigare så drar hon dessutm tyglarna ur händerna på mig när hon inte tycker det är kul längre. Bestämd dam det där...
Efter mycket tålamod och konsekvent agerande från min sida gick hon dock som en ballerina över ridbanan. Gjorde precis det jag ville på små signaler i svävande mjuk gång och perfekt form!
Fick en så härlig känsla, sådär som om det känns som om man skulle kunna göra vad som helst!
Fina Nelly ♥