"Maja, wth was that!?"

Ja, haha - jag fick faktiskt den kommentaren när jag kom ut från tävlingsbanan..! Det gick med andra ord inte speciellt bra idag.

Jag kan skratta åt det, men egentligen är jag nog ganska besviken.
Jag vet inte vad som hände, och Sam var inte på plats så han kunde inte hjälpa mig med någon analys heller..
När jag red in på banan som sista ryttare i sista klassen var det bara en felfri än så länge. Ett ekipage som jag och Billy borde kunna slå med förbundna ögon, så jag var riktigt taggad!
När jag travade runt på banan trodde jag nog faktiskt att jag skulle kunna vinna. Men så började jag rida mot första hindret.
En del av sprången var riktigt luftiga och fina, medan en del var total katastrof.
12 fel på 15 språng slutade vi på (aplånga banor här!)

Nu när jag tänker efter så tror jag att jag vet lite vad som gick fel, i alla fall en bidragande faktor. På Rupert måste jag ändra om mitt hopp-tänk totalt för att få honom sådär självsäker och modig som jag skrev i ett tidigare inlägg. När vi rider an mot ett hinder måste jag få det sista galoppsprånget innan avstamp till ett litet, så att han komemr lite nära och studsar upp på spänst. Innan, med Kenny, har jag alltid valt att lägga henne lite stort på hindrena för att hon hoppade så spektakulärt och stort då. Så idag satt Rupert-tänket kvar i Billy, problemet är bara att istället för att göra som Rupert (som studsar över hindret som en gummiboll om man kommer lite nära) så var han för långsam i frambenen och rev.
Ååååh, så himla irriterande.
Måste prata med Sam i morgon så att jag får en chans att få bättre feeling inför söndagen.
Vil verkligen rida clear round på söndag...




Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0