Inte direkt bloggmaterial, men jag behöver verkligen skriva av mig lite!

~.~.~.~

Citat från Wikipedia:
Politeness is best expressed as the practical application of good manners or etiquette.

Jag är van vid att ha folk omkring mig med visst sinne för hur man beter sig och med relativt hög social kompetens. När jag infinner mig omgiven av personer utan detta har jag upptäckt att jag blir väldigt konfunderad och intimidated (finns ingen bra översättning till Svenska för det ordet). Jag blir helt enkelt hur obekväm som helst och vill helst bara gå där ifrån!
Det behöver inte vara så att personen/personerna i fråga är direkt otrevliga, det räcker bara att de är social 'klumpiga' och jag börjar genast skruva på mig.
Detta händer varje gång jag spenderar en längre tid på ett nytt ställe, som till exempel utomlands. Kanske är det någon slags form av kulturshock, allt jag vet är att jag inte gillar det.
En liten del av mig har lust att fullständigt explodera när detta händer, med risk för att låta som en medeltids-tant har jag lust att bara läxa upp dessa människor tills de inte vågar göra annat än bete sig väl. Detta har jag dock inte vågat göra än, kanske tur det.
På ett sätt tycker jag väldigt synd om människor som inte kan föra sig, det kommer vara et stort handikapp för dem genom hela livet. Men det hindrar inte min totala irritation!

Jag vet inte om jag har mina föräldrar att tacka, eller om det helt enkelt är hur jag är som person som gör att detta är en egenskap hos mig själv som jag värdesätter och ser till att vårda väl. Jag är i alla fall djupt tacksam för min sociala kompetens och medvetenhet om 'vett och etikett', även om det som sagt ibland leder till viss obekvämhet för min egen del.

Det jag gillar allra bäst med det Engelska språket är just att man talar sä väl och är artig, så även här på Irland. Självklart finns det dock undantag. Nu när vi är så väldigt internetionella här på anläggningen med besökare från alla möjliga platser på jorden och 'anställda' från Sverige, Tyskland och Frankrike, så håller alla olika personers små olater och dåliga uppföranden på att gå mig på nerverna!
Det gäller inte bara saker eller samtal som jag deltar i, utan även interaktioner som jag studerar från avstånd (socialpsykologen i mig, ni vet).

Exempel på saker jag stått ut med liiite för länge nu och som gör mig fullständigt galen:
- Folk som snyter sig vid matbordet eller vid andra 'sammankonster' utan att gå ifrån eller i alla fall be om ursäkt.
- Vuxna människor som inte kan äta maten på tallriken ordentligt utan måste mosa ihop allting till en enda sörja á la bäbismat och sedan äta med endast SKED.
- Folk som smaskar när de äter.
- Folk som kommenterar sådant som ej bör kommenteras.
- Folk som tar utan att fråga ägaren av det tagna tinget.
- Folk som gör massa ljud när de sover.
- Folk med ålderskris som yttrar sig genom att de beter sig som annat, betydligt yngre, folk.
- Folk som dröjer sig kvar, hänger, är allmänt inaktiva och smyger omkring samt 'ursäktar sin exsistens'
- Folk på prestigejakt som tävlar med folk som är på ett completely different playing field!
- Folk som hävdar sig genom att trycka ner andra.



Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst, jag är verkligen super-dunder-duper irriterad just nu! Ni får ursäkta det icke-hästrelaterade-inlägget, men jag kan inte koncentrera mig på något annat än hur irriterad jag är  för tillfället.
Jag hoppas att det är ok, och att jag inte har några oartiga bloggläsare, haha!