Nu tänkte jag skriva lite kortfattat om vad jag gjort hittills i livet.

Jag är född och uppvuxen i Värmland (Sunne), men jag visste redan i tidig ålder att jag inte skulle stanna där hela livet. Jag tror att jag var 5-6 år när jag beslutade mig för att gifta mig med en Brittisk greve  eller lord med rött hår och ett stort slott. Detta står jag fast vid fortfarande, även om det kanske skulle vara ok med en Irländs greve också... Haha!

Men allt började alltså i Sunne.
Jag var inte det minsta intresserad av häst när jag var liten. Eller ja, de var väl fina att se på, men ganska stora och otäcka också. Min moster hade en stor tävlingsanläggning och min storasyster hade en unghäst, men av någon anledning ville jag inte alls. Men, min kära mor såg en glimt av den kommande passionen innan jag själv gjorde det. Min moster hade sin 22-åriga tävlingsponny kvar på anläggningen som avelssto,  och henne tyckte jag om! Jag borstade på henne nästan varje dag och tillslut gjordes en 'sadel' av ett schabrak och en täckesgjord och hästskötarna ledde mig runt i paddocken och jag fick hoppa hinder. Bommarna må ha legat på  marken med Bibbi som inte hade fått hoppa på 5 år blev helt lyrisk och tog i för kung och fosterland, haah!
Jag var kanske 7 år gammal när jag red Bibbi.
Men Bibbi dog och så mitt intresse för hästar igen..

Vid 11 års ålder tröttnade mamma på att jag inte sälv insåg hur roligt jag tyckte att det var med hästar så hon körde mig och en kompis till 'Mias ridlekis' en eftermiddag i augusti. Jag ångrade mig säkert 12 gånger på vägen dit, och skrek att jag vägrade rida. Men när vi kom fram insåg jag att 'ridlekiset' endast hade shettisar, och en kolsvart vis namn Prinsen fångade mitt hjärta på en gång! Jag lärde mig snabbt hur det här med ridning gick till, och som födelsedagspresent i november fick jag ha Prinsen på min mosters anläggning i en vecka!
Åh va mysigt vi hade det, jag och Prinsen!

Den kommande sommaren kom ännu en ponny in i mitt liv: Fighter. Fighter var Sunne Ryttarförenings B-ponny. Deras stjärna.
Han var 1.27m i mankhöjd, och hoppade med lätthet 1.30 under ryttare. Jag må ha kunnat rida shettis när jag fick Fighter, men en 'så stor' ponny kunde jag inte rida! Jag minns att min syster skrattade åt mig eftersom jag höll på att skumpa av i galoppen och eftersom Fighter gjorde lite som han ville utan att jag kunde påverka honom alls. Jag ramlade nog av 100 gånger under tiden jag hade honom, haha! Men från att inte ha kunnat galoppera ordentligt på honom, gick vi, på 6 veckor, till att kunna jobba honom i form, veta vad en skänkelvikning var, kunna ställa och böja på ett voltspår och hoppa en bana på 80cm inkl bank och pulvermangrav.

Sedan började jag på Sunne Ryttarförenings ridskola, och red i en vanlig ridgrupp i 1½ år. Detta följdes av att jag gick i den prestigefulla ' Hoppgruppen' på onsdagar i 1½ år. I Hoppgruppen fick man ha 1 häst som det bara var en själv som hoppade, men hade alltså nästan som en egen träningshäst som man även fick tävla när man ville. När jag skulle börja i hoppgruppen var alla de bra hopphästarna redan upptagna, men jag hade gett mig tusan på att vara med ändå. "Jag tar Rocky" sa jag, och alla drog efter andan. Sedan började alla skratta. Dem menade att jag var alldeles för duktig och hade alldeles för höga ambitioner för sur-Rocky. Rocky hade stått på ridskolan i 3 år, var 10 år gammal och dem hade inte fått honom över 40cm. Han vägrade, stack förbi och slängde av sina ryttare till höger och vänster. Men jesus vad snygg han var! En riktig welsh-cob D-ponny, grov som en liten arbetshäst med lockig man och svans, och hovskägg. Han var mörkbrun med en stor bred bläs och vita kronor - en riktigt snygging!
Jag hade aldrig ridit honom innan, men dagen så jag och Rocky skulle göra premiär i Hoppgruppen var läktaren fullproppad med folk. De förväntade sig att Rocky skulle smita, stanna och slänga av mig som han alltid gjorde. Men jag var förberedd.
Jag längde mina läder något så att jag verkligen kom åt honom, la spöt på bogen så att han kände
att det bara låg där, och sedan jävlar hoppade vi!
Rocky hoppade 1.20 det hoppasset.
Innan dess hade jag bara hoppat 90cm.
Detta var inledningen på 1½ roliga ponnyår med Rocky.
Gud vad vi hoppade, och gud vad alla gapade, haha!
Han var flachigare än flashigast och betedde sig alltid som en hingst på tävlingar,
och det tycke jag var jättehäftigt!

Then

Along came Kenny...
Sedan fick jag min älskade Kenny!
Henne kan ni läsa om under fliken med hennes namn ♥

Vid 15 års ålder bar det i alla fall av till Halmstad.
Jag flyttade 50 mil hemifrån för att börja på Plönninges Ridsportsgymnasium med Kenny. Där spenderade jag 3 fantastiskt roliga och lärorika år. Bland annat har jag haft sammalagt fyra månaders praktik, där en av Perioderna spenderades på Irland. Jag tog studenten med toppbetyg i nästan alla ämnen, och alla hästämnen. Det har varit så roligt att lära sig allt om foder, hästskötsel, sårvård, hovslageri osv. Jag avslutade dessutom med att vinna skolmästerskapen i hoppning med Kenny!


Ja, det var nog en kort resume av mitt hästiga liv det!
Jag kommer antagligen fylla på här efter hand, inte minst med bilder :)