Andra ridturen med Micklem-tränset idag!
Provade att sätta på clipsen enligt ovan visad bild, och det fungerade riktigt bra!
Hon blev lite stark i galoppen, men hellre för stark än att hon inte går fram =)
Vi har verkligen hittat någon slags dold energikälla eller något, Nelly är helt crazy bananas! Så som hon var innan jul när jag var tvungen att rida henne med jaktbett, haha. Idag red vi ut barbacka och jag fick verligen hålla i mig. Nelly verkade inte riktigt förstå att det inte är lämpligt att ös-galoppa precis överallt ;)
Tillslut fick hon ändå gasa på ordentligt på en övervuxen väg där det aldrig kommer något fordon och det var lite uppför så då brallar hon inte..!
Fina tokhästen!

Idag tog jag en liten paus mellan skolarbetet och stallet och åkte till en annan anläggning där en viss person fanns just idag. Världens bästa tränare! Det första han sa när han såg mig var "Jag har saknat dig!", åååh! Bästa bästa Danne!
♥
Jag fick ge världens redogörelse för varför jag inte var med på träningen denna gången (han kommer tyvärr bara var 3:e månad!), och tillslut godkändes det att:
* Jag bokade in KG-träningen långt innan
* Jag har obligatorisk närvaro på skolan + mycket att göra hemifrån
* Jag har hand om tre hästar just nu
* Nelly är inte igång tillräckligt för en timme med Danne

Jag fick dock lova att rida dubbla pass när han kommer i Maj istället, haha!
Jag lyckades tajma in en micro-paus mellan två ekipage och fick bolla lite idéer med honom, och det var så himla skönt att få bekräftat att jag tänkt rätt! Vi var överrens om varför Nelly betett sig som hon gjort och att mitt tillvägagångssätt är det bästa just nu. Han försökt flera gånger övertala mig att åka hem och hämta henne, haha! Få tränare bryr sig så mycket som min Danne, hans hjälp är guld värd för mig!
Han kan verkligen vara så sträng och jobbig ibland (jag var rädd för honom när jag var liten, haha) och samtidigt kan jag ringa till hon om gråta i telefonen när ett ridpass inte gått bra och så hjälper han mig igenom det! Så himla fantastiskt bra eftersom jag bara kan rida för honom några gånger om året (han är chefstränare på hovstallet och kan sällan komma ner hit).

Massa energi och glatt humör fick vi av det!

Nellisan på förra Danne-träningen!

Det har rätt bra klang ändå..!
Det enda som surrar runt i mitt huvud just nu är hur vansinnigt mycket vi har den här delkursen i skolan! Vi ska:

• Förebereda och hålla i 3 föreläsningar i Idrottspsykologi, samt lämna in ett 12 sidor långt "Hur jag gjorde, vilka teorier jag använt mig av, hur det blev + analys"
• Skriva en enorm hemtenta om "hur blev det såhär" om en självvald idrottsprestation utifrån teorier ur en bok av en kvinna som heter Van Raalte, som väger 3kg.
• Läsa igenom massa böcker och bilda massa egna uppfattningar + kunna relatera till tidigare forskares uppfattningar om saker och ting rörande motionspsykologi.
  
  DET ÄR FÖR MYCKET!!!
  
  Föreläsningarna är det som är mest skrämmande just nu. Eller, mer skräckblandad förtjusning kanske... Jag hade tyckt att det varit superkul om jag faktiskt lyckades väcka intresset för det här hos de ryttare jag ska föreläsa för - om jag verkligen lyckades nå ut till dem. Men tänk om jag inte gör det? Tänk om jag gör bort  mig total o någon ställer en fråga jag inte kan svara på? Vad gör jag då? Va? Va? Va?
  
  Nu ska jag sätta mig och försöka komma fram till vad jag vill föreläsa om i alla fall. First thing first liksom... Nellisan ska ju vila idag, så det blir ingen rolig update om det :/
  
  Allt kommer gå bra,
  jag måste bara påminna mig om att
  I AM SUPERWOMAN!!!
  

Red ett liknande pass idag som igår:
Först 20 min uteritt,
sen 20 min på banan,
avslutar med 10 min skritt ute.

Det. Funkar. Så. Sjukt. Braaa!!!

Hade goguen på idag också, vilket hon verkligen gillar. Stödet hon får blir liksom både stadigt och elastiskt på samma gång! Red även med spö idag och gjorde nästan lika tufft galopparbete som igår, och behövde bara peta till henne med spöt två gånger när hon bröt av. Det känns verkligen som om vi tagit ett stort steg framåt!
Idag flyttade vi även lite sidverts i skritt och trav och det gick finemang. I galoppen behöver jag knappt hålla i tyglarna, det är egentligen bara i traven vi behöver goguens stöd...

I morgon ska hon få vila och tänka över vad hon lärt sig ;)
På onsdag bli det uteritt av något slag och torsdag+fredag är det KG-kurs!

Nästa onsdag rider vi vår första träning för Peter Eriksson,
och söndagen efter det tänkte vi nog hoppa Pay n Jump 90+100 =)

Oh, fick ju paketet med Micklem-tränset + Horsewares First Aid Kit.
På Irland var vi supernoga med att ha med en gigantisk förbandsbox när vi åkte och tävlade, framförallt om det var fälttävlan. Tänkte att detta kit är en bra början! Nu ska den alltid få åka med i bilen så jag har det till hands om det skulle hända något när jag är ute o åker med Nellisan!
Tränset verkar hon faktiskt gilla riktigt bra!
Det var enkelt att passa in och hon klär i det. Ska prova bett-clipsen och något av de bettlösa alternativen någon dag!


Bild från förra Pay n Jumpen,
haha, hon ser så himla liten ut (inte)!
Jag gillar foton där det syns att jag ler när jag rider =)
Synd att hon inte fått någon språng-bild..!

Idag har jag och Nellisan haft ett av våra bästa träningspass någonsin.
Det började som det gjort varje gång den senaste tiden då vi gör något annat än lullar i skogen, men istället för att ge upp eller bli orolig när hon blir en degklump, så blev jag arg.
Det måttade råget vad både kokt o stekt, och det här var den sista utvägen.
Och det funkade.

Jag blev arg, hon blev ännu argare, jag blev argast.
Som jag sagt någon gång tidigare så är Nelly som en bästa kompis eller syster för mig, och i min värld bråkar man med sådana just eftersom man tycker så mycket om dem - det var nog det vi gjorde idag. Det var aldrigt något riktigt bråk egentligen, det var mer bara att jag inte backade. Innan har jag alltid backat om hon protesterat eftersom jag tänkt att hon inte gör det utan anledning; hon växer, hon är ung, jag ber på fel sätt osv. Men hon är så väldigt smart den där hästen att det hade varit konstigt om hon inte utnyttjade den situationen till sin fördel, om man säger så. Idag sa jag då till henne att hon inte fick det längre, och hon blev helt galen först! Men, efter max fem minuter var det lugnt igen. Jag var superkonsekvent och bad henne på samma tydliga sätt upprepade gånger tills vi var på väg åt samma håll, då släppte jag, och hade henne fortfarande med mig! ♥

Det var verkligen häftigt,
vi har aldrig arbetat som ett team på samma sätt som idag.
Båda två superfokuserade, och båda två lika trötta efteråt. Hon var så ***** fiiin! Hittade en galopp som jag aldrig upplevt med henne förut, en sådan galopp som om det stått ett 1.50-hinder på banan hade jag styrt på det utan att blinka. Vi kunde också galoppera i alla fall 5 gånger så mycket idag som tidigare pass på banan. Galoppen fanns bara där helt plötsligt, och hon blev inte seg förrän efter mycket tyngre arbete än vanligt, och då av faktiskt trötthet och inte att hon helt enkelt inte hade lust mer.

Jag är så glad! Så lättad!
Hoppas det här flytet håller i sig till KG-träningen nu =)

Oh, jag har ju beställt ett nytt träns också som förhoppningsvis kommer imorgon! Ett Micklem Multi Bridle, och jag tror det blir fabulous!

Nu kommer Nelly bli glad, när hon får ett träns som är snällt ♥

Hinner nog bara skriva ett racer-inlägg här nu!

Har precis kommit hem från stallet där jag hunnit med både jobb-hästarna och Nelly. Ingen ridning idag, det passade ganska bra in i planeringen med vila =)
Hästarna fick komma ut tidigt, och jag ska försöka ta in dom sen vid halv sex-sex tiden. Tog in dem då igår och de gillade att få vara ute längre - äntligen kan dem det i vårsolen!!!

NU ska jag in till skolan och träffa en studievägledare för att lite snabbt och enkelt utreda vad det är jag håller på med egentligen, haha! Efter det blir det praktiska övningar med halvklass, vi ska säkert öva på att tala inför en grupp eller hantera nervousitet eller dylikt.
Tänkte köra på favorit i repris med håret idag o se ut ungefär såhär:


Efter skolan blir det att ila hem och röja lite i huset eftersom min BFF-Johanna kommer, och en annan, för att sova hos mig i natt. Men, innan det är natten ska det dras in till stan och göra den osäker ;)

NU: JALLA!

Jag sov riktigt dåligt i natt, och det var svårt att komma ur sängen i morse. Tillslut fick jag verkligen tvinga mig själv och när jag möttes av VÅREN ute blev jag genast pigg och glad!
Jag var i stallet i måååånga timmar idag, så himla härligt!
Först blev det lite hoppning på banan för mig och Nellisan, följt av uteritt i det härliga vädret tillsammans med Bea och Nellys nya älsklingsbästis Candy. Det hade blivit ordentligt översvämning på ett fält, så vi tog lite fina kort:







Sen var det dags för alla andra stallsysslor, lin-hoppade Friesern och tog in hästarna så sent som vid sextiden! Nu ska jag strax tillbaka för att kvällsfodra också! Det blir mycket stall för mig nu när andra jobbar eller är på Scandinavium ;)

Oh! Jag har ju news också!
Jag har fått mina tider för KG-träningarna, förhoppningsvis kan mamma följa med och hjälpa till o kanske filma någon av dagarna, ska be på snällaste sätt!
Sen fick jag även ett samtal idag om att de satt ihop en grupp för Peter Eriksson-träningen åt mig (nåja), så jag och Nelly ska rida för honom den 7:e mars! Det blir en riktigt bäbisgrupp så jag tror det kan bli jättebra!!!
TAGGA!

Jag hade gymnastikhoppning som plan idag eftersom ridbanan äntligen är isfri, men självklart började det spöregna och blåsa så det blev inget av det! Nelly verkade riktigt taggad och blev lite upprörd när hon insåg att det inte hände något mer efter borstningen, haha!
Men, så fick hon sin lekboll och allt blev bra igen ;)

I morgon ska vi rida ut med nya hästen i stallet.
Nelly o jag har inte ridit ut ihop med någon på läääänge, så hon kommer säkert bli helt tokig, haha! Ska försöka rida henne lite på banan först, då kanske vi får skritta i alla fall lite under turen ;)

Igår hade vi ett riktigt bra ridpass!
Vår första renodlade intervallträning, någonsin:
10 minuter skritt
10 minuter nonstop trav 300m/galopp 300m
5 minuter skritt
5 minuter nonstop trav 300m/galopp 300m
10 minuter skritt

Sen vart hon helt slut, haha!
Det låter kanske inte som så mycket, men hon är ju inte så mycket igång heller. 10 minuter trav/galopp på det viset i friskt tempo verkade vara alldeles lagom. Nästa gång kör vi nog på ungefär samma upplägg och sen kanske vi kan gå över på 2x10minuter.


Fin ridväg jag hoppas kunna intervallträna på så småningom! =)

Jag är inte bara en hästnörd,
jag är något av en serie-nörd också, haha!

Innan jag flyttade till Irland såg jag väldigt lite på tv (är en sådan stackare som är uppvuxen med att leka utomhus och bara ha 1,2 & 4 på tvn). Men där presenterade Tyskan jag bodde ihop med mig för en värld full av fantastiska parallellvärldar med hjältinnor man vill vara och hunkar man vill ha! Det var så vi tillbringade nästan varje kväll (om vi inte var på puben eller på tävling); Ihopkurade under en täcke, men popcorn och min dator framför oss (jag hade stort skärm, höhö).
Jag såg på tv EN GÅNG under min tid på Irland,
underhöll mig alltså med serier istället!

Jag tänker faktiskt dra ner min syster lite i skiten med mig också!
Vi har stenkoll på våra favoritserier och brukar ringa till varandra och diskutera vad vi sett, och vad vi tror kommer hända - lite som en bokklubb, fast en två-mans-serie-klubb, haha!

Nu får ni dock inte tro att jag sitter dag ut och dag in med datorn framför mig - här handlar det om att se avsnitten när de kommer ut på amerikansk tv, så det bli lite som att titta på vanligt tv på kvällen, fast kvalitétv ;)

Favoriten är Gossip Girl,
men följer även:
True Blood, Vampire Diaries, Pretty Little Liar, Once upon a time, Glee och Pan Am.

Nu när jag ändå är igång med erkännanden och serier, så kan jag ju passa på att berätta att om Ed Westwick (Chuck Bass) skulle få för sig att fria till mig hade jag sagt JA utan tvekan! ;)
För det första så heter han Edward och är brittisk, och antagligen rätt rik.
Det är liksom win, win, win, haha!
Och onekligen, WIN:


Så där, några Hail Mary på det och sen jag är rentvådd!

Nu ska jag ta tag i mitt verkliga liv o åka till stallet =)

När jag försökte komma på ett lämpligt pass-namn åt Nellisan så velade jag, som jag nämnt någon gång, i alla de 30 dagar jag hade på mig!

Något lite roligt är att jag först var helt inne på att döpa henne till något med "Friday", eftersom hon hade så bra gång. Nu förstår ni kanske inte kopplingen alls, haha, så låt mig förklara:

Alla har (förhoppningsvis) hör talas om Robinson Crusoe,
en man som blev fast på en inte-så-öde-ö i en bok av Daniel Defoe. Robinson slår sig tillslut samman med en inföding på ön som blir hans vän och följeslagare. De träffades på en fredag och därför fick han namnet Friday. En gång, av någon anledning jag inte minns, så skulle Robinson och Friday tävla mot varandra. Det bestämdes att de skulle tävla i löpning på stranden och när startskottet gick for Robinson iväg i full fart och gick i mål först varpå han jublade en stund innan han vänder sig om och ser vad Friday höll på med. Friday skuttade omkring och sprätte med benen i sakta mak och Robinson såg ut som ett frågetecken. "Men vad håller du på med!? Det var ju en springtävling!"
"Ja, och jag springer så vackert jag bara kan" svarade Friday.

Missförståndet är ganska tydligt va?
Robinson var ju en civiliserad man från västvärlden där en spring/löptävling innebär att den som springer fortast vinner. Han bara antog att Friday skulle förstå att det var det som tävlingen gick ut på. Men, inföding som han var och isolerad som han levt så trodde han att det hela gick ut på att springa så vackert som möjligt.



Därför ville jag ha det namnet på Nellisan, eftersom hon var så cool och oberörd och sprang så vackert, haha!
MEN, så är det ju ett faktum att Friday var en kannibal som ju faktiskt är ganska vidrigt, så då ville jag inte ge henne det namnet när allt kom omkring ;)

Istället, som ni vet, fick hon heta
A TOUCH OF FROST
♥

Nelly gjorde en vurpa i hagen idag,
så får det när man promt ska busa även om det är isigt i hagen ;)
Det gick bra med henne, hade inte ont någonstans och var lika glad som vanligt!

Eftersom hon var en superstar igår tänkte vi ändå ta en lugn mysig skrittrunda idag. Det gick ganska bra i alla fall, haha! Hon var väldigt pigg och tyckte det var onödigt att bara skritta. Med tanke på att vi red barbacka fick hon dock finna sig i det. Vi hoppade över ett dike, och nelly fick ett litet ryck och drog iväg några meter på en riktigt isig väg (tokstolle!), men annars höll hon sig i skinnet.

Det känns härligt att även om hon är lite tokig så kan vi rida ut barbacka utan större problem. Det är faktiskt rätt viktigt för mig att man ska kunna göra det...
För ett tag sedan gick det ju inte alls, då var det sadel+jaktkandaret som gällde vid uteritt ju! Nu går det äntligen igen, och även om jag inte har kontroll hela tiden, och även om jag håller på att åka minst en gång under varje tur så känner jag mig trygg.
Framförallt tycker vi båda att det är mysigt!

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

För det första så tog...allt....väldigt...lång....tid...
Vi var på plats strax före tolv och jag red nog inte förrän vid två!
Det var många som stannade på hinder och som hade svårt att komma runt banan (nästan bara pyttesmå ponnyryttare eller unghästar som var där), vilket såklart tog tid + att en tjej föll av sin häst på det hemskaste sätt jag någonsin sett! Jag trodde hon bröt nacken först, men hon var vid liv även om hon inte rörde sig... Usch va hemskt det såg ut. Tur att sjukhuset ligger så nära. Ambulansen kom fort!

När det väl var dags för mig o Nelly att börja så hade hon stått som ett ljus i transporten och ätit hö i ca 1½ timme, superduktig!!!
Hon var väldigt pigg på framridningen, och blev ganska stressad av alla hästar. Hon gillade INTE att mötas på spåret, framförallt inte i galopp. Men det är hon ju så ovan också... Speakern var väldigt sprakig, så den reagerade hon också ganska mycket på, men vi travade helt enkelt runt runt tills hon taggat ner lite. Jag tänkte först inte hoppa fram alls, framhoppningen var liten och mycket hästar. Men så red vi över lilla några gånger, hoppade oxern o räcket en gång var. Hon ska ju lära sig hur det går till på framhoppningar också ;)

Väl inne på banan var hon alldeles lagom pigg!
Reagerade lite på reklamen, det är därför hon inte riktigt vill fatta galopp i början som ni ser på filmen. Men som hon hoppade sen!
Hinder nummer tre var det som de flesta hade haft problem med, hästarna ser nämligen sig själva i fönstren på andra sidan hindret, men Nelly brydde sig inte så mycket. Det blev lite korsgalopp o så, men det flöt ändå på ganska bra tycker jag. Planket hade hon nog bara svårt att bedömma, så ordentligt han hon aldrig klonkat förut.

Vi fick alltså 4 fel, och vår första rosett-fria tävling någonsin, haha!
Men, vi måste vl lära oss att det är så ibland också!

Vi har fortfarande massor att jobba på såklart, men jag tycker att det är roligt att det kan kännas så bra på 'tävling' med tanke på att vi haft det lite stökigt i vår relaton senaste tiden! Jag tror vi kommer bli supervassa när vi väl är igång, mohahah! ;)


Fina Nellisan ♥

... Nelly says "How high?"

Haha ;)

Ni får hålla er med två bilder till, medan jag laddar upp filmen!

... Det är frågan!

Det är vatten o is överallt, så det går inte ens att rida ut med snösulor o broddar, man halkar omkring ändå. Hästarna kan inte ens gå ut i hagen! Nelly och hennes kompisa Kakan har fått prova att gå ute lite ändå, men det är verligen gränsfall...
I alla fall, så kommer vi behöva åka till ridhuset idag, och eftersom det är Pay n Jump på vår klubb hade vi ju lika gärna kunnat åka dit! Tror faktiskt att det blir så, även om det inte är helt säkert än.

Då kommer man onekligen in på det stora Pay n Jump-dilemmat:
NÄR SKA MAN ÅKA?
Jag kommer aldrig bra i tid, antingen är jag alldeles för tidig eller alldeles för sen! Idag är planen att hoppa 90cm, och sist ska det tydligen ha tagit timmar innan de nått dit. Men, hur många ger sig egentligen ut idag när väglaget är osäkert? huh?

Åh, jag hatar sådant här, haha!

Any how, om jag åker får ni såklart update om det!

Don't we just love it!?

Idag löpte jag verkligen amok, köpte hur mycket saker som helst!!!

Först var jag på Little Shop of Horses och lämnade in min sadel till försäljning. Om någon vill ha en Prestige Golden Star Extra i fantastiskt skick så åk o prova! I alla fall så plockade jag på mig lite saker:

Svarta Pikeur-ridbyxor med elastiskt benslut. Älskar Pikeur, har stl. 34 eller de större barnstorlekarna på deras ridbyxor, haha! Roeckl-vinterhandskar, vita Equiline-regnskydd (sådana man har ovanpå ridbyxorna som går ner till knäna), Spray för både fläckar och svansen, och en "kossa-borste" som tar bort hår riktigt bra =)

Sen började dock den riktiga shoppingen...
En av mina favoritaffärer finns på vägen hem, och jag var ju bara tvungen att svänga in. De hade rea, och jag plockade på mig hur mycket som helst, haha!
- 2 par Diesel-jeans
- 1 Hilfiger-vinterjacka
- 1 snygg country-style jacka jag inte minns märket på
- 2 Hilfiger-skjortor
- 1 fantastisk blus i 100% silke
- 1 rutig blus

JISSES!


Hilfiger-jackan ska få bli vår nya "fin-jacka" som vi kan ha när vi åker på tävling och kanske lite 'finare' träningar ;)
Kul att ha något annat bland alla Kingslandjackor!

Nyckelord vid varje ridpass:
Harmoni, Lösgjordhet, Smooth, Relaxed, Enkelt, Roligt


Vad vi gör och koncentrerar oss på:

• Lång framskrittning, gärna 30 minuter
• Trav med yttepytte eller ingen kontakt alls på tyglarna
• Övergångar utan tygeltag
• Energiskt utan spändhet eller stress
• Galoppfattningar följt av endast 50 eller 100 meter balanserad stor galopp innan avbrott, helst tvåpunktssits.
• En tydlig plan inför vad som ska göras
• Enkla ridvägar:
  Rakt spår, få stora böjda spår och endast byte av varv via snett-igenom
• Mycket upprepning, samma sak på samma plats så att Nelly blir lugn och trygg
  
  Än så länge fungerar det fantastisk bra!
  Jag har aldrig förstått varför vissa ridit fram sina hästar på långa tyglar (såväl amatörer som proffs), men med en häst som Nelly som bär upp sig stora kropp så väl själv är det verkligen ett effektivt tillvägagångssätt! Hennes stora gång är helt ohindrad, och hon hittar sin egen balans snabbt vilket jag är lika snabb att anpassa mig till. Hon blir lösgjord, frustar, lullar på och verkar helnöjd! När man sen börjar möta henne med en fjäderlätt kontakt på tyglarna är hon mjuk som smör att arbeta med. Det är en fantastisk känsla, precis som det ska vara så anpassar jag mig helt efter hennes rytm och när jag väl ska börja inverka är det som om vi är ett. Jag får nästan känslan av att vara i havet, när man flyter på ytan och bara guppar med vågorna utan att störa något flöde utan bara håller sig flytande...
  Det är så fiiiint...
  Trodde aldrig vi skulle hitta tillbaka så snabbt...
  Nu funkar det såhär bra ute, och vi ska fortsätta att bara rida på fälten tills vi känner oss helt redo att prova på en ridbana igen.
  
  

  ---

  ---

  
  Nu när vi så pass snabbt är på banan igen vill jag varken falla tillbaka i gropen direkt med att sätta press på oss, men jag vill inte heller så och stampa. Därför har jag verkligen tagit tag i det här med tränare och vilket slags stöd vi vill ha.
  Markarbetet är ju prio ett just nu, även om jag kan tycka att det är viktigt att Nelly får komma ut och hoppa tillsammans med andra unghästar, mest för att ha roligt!
  Om ganska exakt två veckor ska vi på mini-kurs för KG Svensson, det ser jag verkligen fram emot! Första dagen blir det tömkörning. Jag var riktigt bra på att tömköra innan, men med Nelly tycker jag att det är jättesvårt (+ att jag inte har rätt utrustning, + att hon inte tycker det är ett dugg kul), så jag hoppas att vi får hjälp med det. Andra dagen blir det uppsuttet markarbete där man rider två tillsammans. Jag och Nelly med ett annat unghästekipage. Spännande!
  
  Efter det hoppas jag kunna komma igång med regelbunden dressyrträning för Catrin Henriksson, antingen så får jag åka ner till henne cirka varannan vecka eller så får vi ihop ett gäng lite närmre.
  
  Hoppträna hoppas vi kunna göra för Peter Eriksson,
  men unghästgruppen där består av 5-åringar som är startklara 120 = inte vi!
  Antagligen får de ihop en grupp för 4-åringar inom kort, och där hade jag o Nellisan kunnat börja för att sedan gå över till 5-åringsgruppen när vi är redo för det. Jag har inte bestämt mig för om vi ska hoppa för någon annan fram tills dess, men det tror jag inte. Vi fortsätter nog som nu; hoppar lågt och oftare på egen hand, och åker på lite pay n jumps!
  
  
  Nelly blickar mot sin ljusa framtid ♥

 

Jag låter så himla töntig, men det bjuder jag på!

Fick den här frågan och tänkte att svaret kanske intresserar fler!
Det stämmer som du skriver, saltsten är inte ultimat som enda saltkälla för hästar.
En del hästar gillar salt och kan slicka i sig onödigt mycket, medan en del hästar inte gillar salt och får inte i sig tillräckligt. En sak som är säker är i alla fall att det är svårt för oss hästägare att hålla koll på hur mycket salt hästen faktiskt får i sig per dag.

Många vet säkert om att det här med salt och vätska går hand i hand.
När en häst svettas så förlorar den både salt och vätska, alltså behöver man fylla på med både salt och vätska efter ansträngning (framförallt viktigt på sommaren när det är varmt och hästarna svettas mer). Viktigt att komma ihåg är att hästar inte känner törst på riktigt samma vis som vi människor. Hos hästar är det när salthalten i blodet blir tillräckligt hög/koncentrerad som hästarna vill dricka för att spä ut koncentrationen och hålla en jämn balans. När hästen då svettas och gör sig av med salt blir salthalten i blodet aldrig tillräckligt hög och hästen kommer inte känna något behov av att dricka även om den faktiskt har vätskebrist!
Nu kanske ni förstår bättre varför det här med salt är så viktigt för våra hästar?

Man brukar utgå ifrån att hästens dagliga saltbehov är 0.2 gram per 100 kg häst. Alltså ska en 500kg häst ha 10g. Detta gäller varje dag, om hästen inte svettas. I de allra flesta färdigfoder finns det tillsatt salt, och fattas det bara lite utöver fodergivan så kan en saltsten räcka. MEN, vill man vara säker så kan man ge extra salt.
EDIT:
En observant läsare såg min miss här, bra!
Jag har blandat ihop saltet med rent Na, och därför stämmer inte den givan jag skrev! Om man är osäker på hur mycket salt ens häst får i sig, och framförallt för hästar som tuggar i sin sin saltsten för nöjes skull, så är det bättre att ta bort saltstenen och ge följande underhållsgiva: 5g salt per 100 kg häst - förutsatt att hästen inte får ett saltrikt kraftfoder, och den givan måste då öka om hästen svettas.

Vid extra salt gäller dessa mått ungefär:
1 msk = 20g
1 dl = 110g

För min egen del,
så får Nelly nu när träningen inte är så hård, förutom sin saltsten i boxen, ca 1 msk salt per dag. Till sommaren när hon är i hårdträning kommer hon få omkring 3 msk per dag.

!  VIKTIGT ATT NOTERA !
* Saltbrist kan, som jag skrivit om ovan, orsaka vätskebrist som i vissa fall kan orsaka hemskheter som kolik.
* Saltbrist kan vara orsaken om hästen börjar äta på saker den tidigare inte gjort så som jord, trä och inredning i boxen. Det kan även leda till ruggig hårrem.
* Man kan i princip inte ge för mycket salt så länge hästen har fri tillgång på friskt vatten. Som jag skrev ovan sköter hästens kropp den balansen och späder ut saltet.
* Köper man salt i matbutiken så tänk på att köpa den sorten utan jod. Jag kan annars rekommendera Kraffts saltpåse - billigare och bättre, varar länge!


Elektrolyter, är jag inte jätte-påläst om.
När jag gick min foderutbildning fick vi rådet att det räcker med rätt mängd salt + fri tillgång till friskt vatten. Det är lättare att göra 'fel' med elektrolyter eftersom det är fler kemiska variabler i den blandningen och den kräver lite mer pyssel än att helt enkelt bara ge salt och vatten. Vissa veterinärer har idéer om att de elektrolyt-tillskott vi ger inte ska vara bra alls för hästarna - men som sagt är jag inte tillräckligt påläst för att uttala mig.



HOPPAS ATT NI LÄRDE ER NÅGOT! =)

Som de flesta av er säkert redan vet så är jag intresserad av det här med foder, och har utbildning inom området. Jag är dock lite kluven eftersom jag både tycker att en korrekt foderstat är ruskigt viktigt, och lite överskattat, haha!

När det kommer till mina egna hästar, och rådet jag oftast ger till andra, är att mineralbehoven samt proteinbehoven ska vara tillfredsställda hos hästen. Energin får man själv avgöra hur man vill ha det eftersom att alla hästar är olika. I Nellys fall är det hela lite komplext eftersom hon både har lätt att lägga på sig (=man borde hålla igen lite med energin) och behöver lite extra krut i maskineriet (= behöver lite extra av rätt sorts energi). Jag har provat lite olika kombinationer för henne, och han nu äntligen hittat en som verkar funka riktigt bra!

Per dag få Nelly nu, fördelat på upp emot 5 mål:
ca 12kg Hösilage
1½ kg Havens Sport Müsli
½ kg Havens Power-Plus Müsli
3 dl Speedi-beet
Multivitamin
Salt
Äpplen & Morötter

+ Tokoselen 1ggr/vecka.

Målen hon får är Frukost, Brunch, Insläpp, Efter ridning, Kvällsmat.

Det är en del finjusteringar kvar,
men jag är jättenöjd med bloggens nya look!

Roooosa och fylld med ny inspiration!

♥

En del av "den stora förändringen" är att jag måste lära mig att tänka generellt mer positivt. Se ljusglimtarna i vardagen, inte låta det mörka/depressiva ta över och verkligen glädjas åt det lilla!

I skolan fick vi lära oss om hur Gunde Svan gick upp varje morgon, drog upp rullgardinen, såg snöstormen utanför och sa till sig själv: "Jippy! Snöstorm!" och så gav han sig ut och åkte skidor i snöstorm och intalade sig själv att det var jättekul - tillslut blev han ruskigt bra på att åka skidor i snöstorm, och verkade ju tycka att det va ruskigt kul också =)

Jag tycker faktiskt aldrig att det tar emot att åka till stallet, jag vill alltid dit. Men just det här med att tänka positivt, och vad mycket det kan göra för allmäntillståndet. Det ska jag ta fasta på!

Börjar här och nu!

---

5 bra saker med den sena snöiga vintern:
*Det är superkul att galoppera i snön!
* Det blir riktigt bra träningspass i snöigt underlag.
* Nellys hovar mår bättre än någonsin.
* Snön gör det ljusare ute, och det är vackert!
* Nelly gillar kylan och bli pigg.

5 bra saker med vår svacka:
* Bra att vi insåg vårt missförstånd såpass tidigt.
* Bra att vi har den nu och inte mitt under säsongen.
* Det kommer stärka oss båda i längden.
* Vi får en ursäkt att prioritera "att bara umgås".
* Visar hur lyhörda vi båda är, även om det denna gång blev lite fel.

5 bra saker med att Nelly är som hon är
* På köpet får man "det lilla extra".
* Jag hade nog aldrig fallit för henne om hon inte var lite tokig.
* Hon kommer lära mig bli en fantastiskt mycket bättre ryttare.
* Hon kommer lära mig bli en fantastiskt mycket bättre människa.
* Hon får mig att skratta varje dag!

Det måste nog ske en förändring här på bloggen.
Jag tror att jag måste komma på vad jag vill med bloggandet: Ska bloggen bara handla om häst-delen av mitt liv, eller om hela mina vardag, eller ska jag bara skriva om det finns något nämnvärt att skriva om (träningar/tävlingar typ)? Ah, jag vet inte riktigt.
Bloggen var länge så liten och privat, nu har jag ganska många läsare (allt är relativt) och då tror jag även det är dags att göra en del förändringar. Designen ska uppdateras, har redan en plan, men så ska den ju sättas i verket och med så mycket skola jag har den här veckan lär det bli svårt.
Jag vet själv hur uttråkad jag blir av 'dåliga' bloggar och omotiverade bloggare, och en sådan vill jag inte bli även om jag inte heller tänker bli en sådan som får prestationsångest av sin blogg pga kraven från läsare.
Nej, jag ska nog ta mig en riktigt funderare och komma fram till ett bra koncept, sen ska jag sätta det i verket och ha bloggen så som jag vill ha den.
Jag tycker det är kul att blogga och jag gillar att jag både får struktur, motivation och ett sätt att ventilera ibland när jag behöver det. Så sluta kommer jag nog inte göra på ett bra tag ;)
Då så, ha lite tålamod så ska nog det här bli bra!

♦

Dags att ladda upp inför 'vårt nya liv'!
Idag har jag besiktigat bilden så att den säkert kan rulla med mig och Nelly hela året, åkte till HorseFarm för att se om de kunde hjälpa mig med några sadelfrågor samt kolla om de hade micklem-tränset som jag är sugen på att införskaffa sen när vi 'måste' ha en nosgrimma (hoppning/terräng).
De hade varken eller, MEN de hade en vinter-kavaj från Equiline som jag slog till på! Har velat ha en blå kavaj rätt länge, så det passade bra. Den är supervarm och har avtagbar huva + avtagbar innerkrage + vatten/vindtät:



Jag har mailat en Dressyrtränare som jag tror skulle passa oss, hoppas bara att hon har något arrangerat i närheten så det blir lättare att träna oftare..!

Oh, visstja:
En läsare verkar ha fått för sig att jag är en helt vanligt medelsvensson, haha!
Så är det ju inte!
Jag heter Maja Janson,
kom ihåg det när jag sveper runt Badminton om några år och alla talar om den där fantastisk tjejen som klarar alla utmaningar hon står inför och som tagit sig hela vägen på egen hand.
Amen!
;)

Handsken är härmed kastad, nosgrimman har åkt av och alla krav ska tillsammans med prestationsångesten grävas ner i ett hål i marken, som jag sen ska stampa på i en arg och krigisk dans.
Här.Och.Nu.Vänder.Det.
♥

Tog några bilder under gårdagens uteritt också!
Vi hittade ett nytt galoppställe! En jättesto kohage med bra snöigt underlag där man på flera ställen kunde lämna hagen och rida ut på olika skogsstigar, mys!
Dessutom fanns det ett upp-och-ner-vänt badkar i hagen som passade alldeles ypperligt att hoppa över! Jag och Nelly har ju alltid haft problem men "Skinny-jumps", men det här karet kunde jag till och med snedda och hon hoppade jättefint! Dessutom galopperade hon på bra efteråt så jag hade inga problem att följa språnget på ett bra sätt! Yey!

Stig-bilder:




Hagen åt höger och vänster:



EDIT:
Av någon nledning glömde jag ju visa badkaret!
Här är det i alla fall:

De senaste dagarna har sett ut ungefär såhär:
07.00 - gå upp
08.00 - sitta på hästen
ca 11.00 - hemma från stallet
ca 12.00 - skola
ca 17.00 - färdig med skolan
ca 18.00 - tillbaka i stallet för sista pysslet
ca 19.00 - hemma, äta, umgås lite med mamma o se på tv
22.00 - sängen

Allt har verkligen gått i ett och det har inte funnit utrymme för något impuslivt. Lite tråkigt, men så blir det ibland! I morgon lyckades jag dra på mig morgonfodringen i stallet också, haha!
Men på söndag ska jag soooooova!

---

I morgon ska jag o Nelly träna på kvällen och mamma ska följa med och filma! Det är dressyrträning för Tina, och förhoppningsvis är Nelly pigg och motiverad (och jag med!).
På söndag blir det årets första tävling, pay n jump, om vädret är ok!
Har inte bestämt mig än för vad vi ska hoppa, men det blir nog 80+90cm. Har tagit fram en ny hoppstruktur för oss, och det blir nog bättre att starta slow n easy!

---

Bild från uteritten tidigt i morse!

Idag har jag ridit Freisern i stallet (han har fått vara med i ett skolprojekt! Superduktig!). Han var häftigare än häftigast! Mycket flashigare än på senaste tiden och han gillade verkligen att ha publik, sötnosen ♥
Intressant att få se min sits på en annan häst än Nelly också: Från höften och ner är jag verkligen superstadig nu! Idag hade jag lite för korta stigläder för att rida i den här dressyrsadeln + att den är svår att rida i då den inte ligger så bra på honom, men man fick ju ett jäkla tramp i stigbyglarna i alla fall, haha!
Jag fortsätter ha överlivet för långt fram, och det kommer antagligen fortsätta vara så ett tag eftersom jag nästan bara rider Nelly och hon fortfarande är så ung. Det är ett sits-fel jag drog på mig på Irland när jag bara red unghästar hela tiden och den fördel det drar med sig är att min lättridning får minsta möjliga påverkan på hästen och då framförallt dennes rygg. Jag måste dock sluta göra det automatiskt, så att jag KAN räta på mig ordentlig när jag vill (på dressyrtävling till exempel...).

Det känns verkligen jättekul att ha en häst som Friesern att rida på!
Jag rider ju mest ut eller longerar honom (bästa för hans kropp), men även ute får man en helt annan känsla än på Nelly (givetvis), och jag tror att framförallt som nu i min lilla svacka gör det mycket att få bekräftat att jag fortfarande kan. Friesern gillar mig, och vi har kul ihop!

Tog med bilden över bommarna bara för att hans ihopfällda frieser-ben ser så koolt ut ;)

Jao, som ni kanske märkt är jag något av en oroare.
Jag försöker ständigt tänka på att det viktigaste är att jag och Nelly har roligt ihop, och det fungerar nästan alla gånger. Men så ibland känner jag mig pressad av att hon visar sådan potential...
Jag tycker att det är jättekul att folk kommer fram och säger att hon är så himla fin, jag känner någon slags moderlig stolthet då och bekräftelse eftersom jag själv tror på henne så mycket.
Oftast boostar det här bara och jag blir jättetaggad! Men, om jag av någon anledning är lite känslig och/eller osäker (kan ha något med mitt generella självförtroende, skolan, framtiden eller vad som helst egentligen att göra) så blir jag direkt ännu mer osäker. Jag känner att jag inte kan ge henne det stöd hon behöver för att verkligen befästa sin stora flashiga gång, och grym osäkerhet eftersom jag nätt o jämt klarar av att sitta hennes spektakulära språng.
Som tur är varar det här inte så himla länge...

Idag känns det redan lite bättre.
Nelly var lika glad att se mig som vanligt i stallet,
och vi borstade och myste som bara vi kan ♥

Jag ska ta åt mig all konstruktiv kritik och alla råd jag fått de senaste dagarna, jag ska vara öppen för nya förslag och prova mig fram - men inget ska bli forcerat. Jag är medveten om att min ridfilosofi och mitt ridsätt inte är det mest effektiva, men jag har fått bekräftat om och om igen att min ödmjukhet är det som gör mig till den ryttare jag är, och att jag inte så låta någon ta det ifrån mig. Det tänker jag hålla fast vid.
En av Nellys finaste egenskaper är att hon är väldigt förlåtande. Detta ska jag inte utnyttja, men jag ska ha det i åtanke och kanske jag också kan bli lite mer förlåtande mot mig själv!

Nu ska jag återgå till mitt braiga jag och mitt vanliga braiga tänk:
Nelly är en stjärna, och hon är med mig!

Åh, vad glad jag blir när ni ger mig så kloka och konstruktiva råd!
Det hjälper verkligen min tankeprocess att få höra era idéer och erfarenheter, och framförallt att höra om hur ni löst det hela.

A hade en idé om att det kanske är något i min sits eller min ridning som är grunden i problemet, och det var faktiskt det första jag försökte utreda. Men, om det skulle var anågot jag gör, så är det i så fall att jag är för försiktigt och inverkar för lite. På senare tid har jag dock blivit tydligare och mer konsekvent med mina hjälper, så det verkar inte vara det heller.
Pratar lite då och då med hennes förra ägare, och hon bara skrattar åt mig när jag säger att Nelly är skogstokig och brallar på fälten (som hon gjorde ganska mycket en period) eftersom Nelly var världens lugnaste, segaste under inridningen ;) Nu menar hon att Nelly är som hon känner igen henne, lite bekväm sådär. Det tyder också på att det inte är något med mig eller min ridning, vilket jag på ett vis tycker är skönt. Å andra sidan har jag väldigt lätt för att ändra och anpassa min ridning, så då hade det antagligen varit lite lättare att lösa problemet om det bara var att ändra mig...

N's förslag var övergångar, och det är det vi tränar på mest! Övergångar mellan gångater gör hon jättebra, men variationen inom gångarten är kanske inte så jättestor. Det tar mig emot lite att 'ta tillbaka', vilket sådan övergångsträning krävt eftersom hon inte är stark nog att bära sig i ens den mista samling just nu...

Erika, min tränare vill också att jag ska bli mer konsekvent - och använda skänklara ordentligt tills den dag hon mer eller mindre plötsligt accepterar dom och jag kan börja använda mig av svagare hjälper igen. Det tycker jag dock inte fungerar alls... Är också lite orolig för att ha en skänkeldöv häst i framtiden, och det vill jag inte riskera... =/

Louise & Alexandra är också inne på att jag ska höja kraven, och det är det rådet jag fått mest. Frågan är bara hur. Det går emot alla mina principer att vara tvungen att rida med sporrar och spö och pusha henne, jag gör allt innan jag gör det... Det har tagit mycket tid och tålamod att bygga upp den tilliten jag och Nelly har nu, jag vill verkligen inte riskera att hon förlorar förtroendet för mig för att jag är för tuff mot henne. Hon är dessutom ingen häst man vill ha emot sig, tror det är svårt att vinna tillbaka hennes tillit om man en gång gjort sig oförtjänt.

---

Jag är lite lugnare nu, och har kommit till insikten att hon är en ovanligt stor nybilven 5-åring med stora gångarter; hon kommer behöva mer tid än andra. På mitt jobb på Irland fanns det en stor valack som inte 'kunde' galoppera ordentligt förrän han var 6 år, och han gick ändå 1.30 som 7-åring. Kanske kommer vi inte kunna göra allt jag önskat i år eftersom Nelly kanske kommer behöva mer tid, men det är det som är tjusningen med unghästar - tid har man alltid!
DET SOM SKA SKE NU ÄR:
* Nytt kompletteringskraftfoder, och generellt mer kraftfoder. Nu ska hon få ett ganska skarpt, som hon ändå skulle få sen när vi började rida mer fälttävlan.

* Prova olika tränare, se om någon tacklar problemet på ett sätt som känns rätt för oss.

* Jag ska ställa högre krav, be om lite mer, speciellt om jag känner att hon faktiskt kan!

* Jag ska prova att rida med dressyrspö, och se om jag fåt någon reaktion om jag petar till henne, får jag det så känns den metoden bättre än att nöta med sporrar.

---

Vi åkte till ridhuset och hoppade idag, det var en annan van unghästryttare där samtidigt och jag fick chansen att bolla idéer med henne. Det var hon som tryckte på det här med dressyrspö, och hon tyckte det var värt att prova.
Hon var riktigt imponerad av Nelly, tyckte hon hade vansinnigt bra teknik genom hela språnget, och hon fick sig ett gott skratt när hon såg hur jag fick klamra mig fast för allt vad jag var värd när Nelly tog i några gånger, haha! Sådant är alltid kul att höra =)
Hon trodde absolut att det är något som kommer lösa sig med mer tid, tålamod och rutin, och det gjorde mig faktiskt lite lugnare...
Hon skulle också på pay n jumpen på söndag, så då ses vi igen ;)

Nelly hoppade några helt makalösa språng idag, och jag höll på att flyga av flera gånger..! Aaah, jag trodde vi var förbi det där, haha! Idag när vi hoppade lite större språng fick jag dock lite mer fakta att analysera om vad det är som faktiskt händer. 'Problemet' även här här att hon inte går tillräckligt mycket fram, men också att hon överhoppar sig i kombination med att hon fåt något slags schwung genom kroppen som gör att det känns som om man landra/är påväg nedåt i oääändlighet!
Min enda chans att sitta kvar är om jag hoppar typ XC-style:

Alltså; Hälarna fram och släppa efter på tyglarna.
Men det tar för lång tid för mig att samla ihop tyglarna i tid till nästa hinder, och hela mitt kroppspråk säger det 'bromsa!', vilket jag ju inte alls vill att hon ska göra X)
ÅH! Va svårt det ska vara, haha!
Det här måste vi ju då få hjälp av en tränare med - för jag fattar verkligen inte hur jag ska göra. ALLA hennes språng känns som kombinerade nedhopp..!
Ska prova att antingen dra ut ett hinder eller en stock på ett fält så fort marken tinar för att se om det blir samma där. Ibland fortsätter hon ju jättefint efter hindret och då är det inga problem. Men när hon laddar all energi uppåt så funkar ingenting =O

Just nu sitter jag här och funderar kring om jag verkligen behöver tänka om från grunden och försöka få fram ett träningsupplägg som verkligen passar Nelly, eller om hon bara är bortskämd o bekväm..!

Problemet, som jag snart analyserat sönder och samman, är ju framåtbjudningen och att hon inte är framme för skänkeln (vilket jag har haft många olika förklaringar och anledningar till), samt hennes motivation till arbete. Jag finner att hon blir väldigt omotiverad av att ridas på banan, samtidigt som hon måste kunna gå på banan om vi ska kunna rida för tränare och hoppa ordentligt. Saken är inte den att hon är i för dålig kondition eller inte har energi till det, hon har bara ingen lust/ingen motivation.
Jag har nu suttit och spånat kring hur jag skulle kunna få henne mer motiverad till arbete, men det är svårt. Nu nästa vecka ska den nya hästen sättas igång efter vila och då har vi äntligen någon att rida ut med, det tror jag hon kan tycka är buskul! Hoppning har hon tyckt varit jätteroligt och motiverande, men nu känns det som om hon inte  blir sådär överdrivet sprallig av det längre. Det tror jag beror på att vi hoppar så små hinder... Det är för lätt helt enkelt (jag tror även det är därför hon hoppar bättre på tävling). MEN jag kommer inte vilja börja hoppa högre förrän hon går fram ordentligt - och så vips är vi i en ond cirkel =/

Vi rider ut mer än de flesta,
men nu i det här vädret/kylan har det blivit mycket till samma ställen (fältet/kliva runt i skogen) eftersom det inte går att rida på vägarna. Då känns det som om hon blir lite omotiverad av det efter ett tag också! Först sitter jag då och försöker komma på massor av idéer som hon skulle kunna tycka är kul och foder som skulle kunna få henne lite skarpare.
Men så slås jag av tanken att hon är ju faktiskt en häst! Och hon har ett mycket bättre unghäst-liv än många andra hästar! Tänk bara på de generella unghästarna i Tyskland (eller för all del mång anadra länder också), som kanske inte ens får gå ut i hagen och som bara rids på banan/i ridhuset. FINE att DE blir omotiverade ibland - Nelly har verkligen ingen ursäkt!

Jag ska prova att ge henne mer mat. Även om hennes närigsbehov är tillgodosett ska hon få lite mer krutmat så kanske hon blir lite mer 'lätt-tänd'. Sen blir ju livet lite mer spännande nu när det kommer dras igång med träningar och tävlingar, jag hoppas verkligen att det blir bättre då!
Alternativen jag har att välja på ridmässigt är att antingen släppa efter på kraven och se om det gör allting lite 'lättare' och så så även framåtbjudningen, eller så växlar jag upp och kräver mer. De flesta anser att jag borde ställa högre krav, men jag vet inte riktigt... Kanske får jag prova mig fram lite.


Foto: Lisa Härdne
Jag vill ju bara göra det som är bäst för älskade Nelly,
men hon är så himla smart att jag aldrig vet när hon utnyttjar mig och inte... ;)

Ja, i morse tänkte vi ju ta lite fräna kort. Vi hade massor av idéer, men det var helt enkelt FÖR kallt. Klockan strax efter 07 när vi gick ut för att fota vad det -17 i steninge, köldeffekt -3000, ville dö!

MEN,
vi improviserade lite och fick till några fina bilder i alla fall.
Är så himla stolt över Nelly som stod alldeles stilla när jag provade att stå på henne♥






Foto: Lisa Härdne a.k.a Sis

Gick in på Din Sko för att se om de hade några snygga bruna stövlar till mig.
Hittade dom här, och tänkte: Den ultimata stallskon!
Tjock sula, något läderliknande i foten och mocka i skaftet som båda är impregnerade, ull i sula, sko och skaft! Så sjukt mysiga, och supervarma! Provade att rida i dom igår också, och det gick jättebra.
Tog en storlek större så de går att ha tjocka strumpor o det ändå blir luftigt = supervarmt!
Det var -15 i morse, köldeffekt -23 och jag frös inte det minsta ♥
De visade dom med skaftet nervikt, men jag gillar dom bäst med det uppvikt =)
Lite Dubarry-känsla!

Har kostat 600, och nu på rean kostade de endats 200!!!

Girl you got my heartbeat runnin' away..!

Foto: Lisa Härdne

Ååååh, bereden väg för herran! Halleluja och Hosianna!
elly var helt gudomlig idag och jag fick massor av hopp om framtiden och bubbel i magen! Ni vet en sådan känsla då man bara flinar med hela ansiktet och det känns som om det spirar om en?
Vi red markarbete på fältet, och jag vet inte om det var för att vi var så uppkopplade på varandra, eller om tiden helt enkelt var inne, eller om det gjort så mycket skillnad att Nelly fått en ny hag-kompis - eller alltihopa. Hon var i alla fall helt felfri, jag skulle inte vilja ändra på något!
Hon orkade inte så mycket, men jag tar kvalité framför kvantitet ALLA DAGAR. Traven var så rytmisk och jag kunde faktiskt inverka och sätta mer tryck i den utan tat hon sprang iväg. Den 2-3dm djupa snön gjorde sitt för aktiviteten genom hennes kropp också. Sidvertsrörelserna var så bra, och galopparbetet fick mig nästan at börja gråta av lycka! Hon fattade så fint och balanserat och BYTTE INTE EN ENDA GÅNG! Hon gick kanske lite djup i formen, men det gör ingeting alls.. Det bidrog snarare bara till kraften och hon frustade och jobbade så himla fint! Provade på förvänd galopp också och jag kunde verkligne rida henne mellan skänkel och hand för första gången någonsin helt på riktigt! Förvänd galopp på böjt spår = inga problem idag!
Wow... Hon är bara BÄST!
Som sagt orkade hon ju inte så mycket, men det var ett par ljuvliga minuter som jag kommer leva på länge ♥
Som jag sa till stallägarinnan: Allt dumt hon någonsin gjort är nu bortblåst!

Älskade Nelly!

Det kan vara så att allt blir bättre ju mer rutin och erfarenheter vi får, och ju mer vi kommer in i träningen (Nellisan är ju fortfarande under igångsättning och har en bit kvar till att nå tävlingskondition), men vi har onekligen lite problem.



Det är egentligen många småproblem, där allt kommer tillbaka till framåtbjudningen och att hon inte är framme för skänkeln. Jag har lagt ner ganska mycket tid på att vela fram och tillbaka vad det gäller hennes energi: att den inte skulle räcka till och hur jag skulle kunna matcha en bättre foderstat. MEN, jag blir ständigt påmind om att hon har massor av energi - jag kommer bara inte åt den på rätt sätt.
När vi ska arbeta känns det lite motigt och vi når aldrig en riktigt bra balans...
Antingen går hon inte tillräckligt mycket framåt vilket leder till balansproblem, eller så går det för fort och gången blir för stor och hon får liksom inte plats på ridbanan/ridhuset.
Snabbt blir hon i alla fall 'matt' och jag får rida som ett djur, vilket blir ansträngt och känns inte helt bra. Innan har jag hela tiden trott att hon helt enkelt är en bäbis som blivit mentalt trött av träningen, men sen kan hon fjanta runt hur länge som helst eller busa som en tok i hagen efteråt...? Energin finns alltså där, men den är inte riktigt tillämpningsbar vid ridning/träning, känns det som.

Känslan jag får som ryttare är att hon vill,
men att hon känner sig begränsad.

Tankarna som snurrar runt i huvudet på mig:
* Är det här något som kommer med tiden, med rutin/erfarenhet och så fort hon vuxit i sin kropp bättre? Ska jag sluta försöka pusha henne att jobba på banan och hålla mig till uteritter och åkrar så mycket som möjligt? Innan hon kom till mig var hon ju bara riden ute i naturen, så det här med ridbanor och ridhus är ju fortfarande ganska nytt för henne - kan det ha med saken att göra? Att hon liksom inte riktigt förstår meningen med dom? Skulle det kunna hjälpa att åka till en massa olika ridbanor och ridhus, så att det blir mer spännande, eller får jag bara falsk framåtbjudning i form av spänhet då?

* Är det här bara en 'tröskel' vi behöver komma över? Har vi fastnat lite på ett ställe och det gäller att vara mer istadig än hon? Nellisan är ju ett riktigt sto, så det tjänar ingenting till att bråka med henne eller ställa orimliga krav, men man kanske måsta vara slug och uthållig...? Bara fortsätta tills poletten en dag faller ner?

* Tränare. Vi behöver tränarhjälp med det här. Någon som kan vara mer objektiv än vad jag kan. Därför fick jag världens rush och anmälde mig och Nelly till ett par träningstillfällen hos olika tränare för att kunna få tips från flera håll:
11 februari - Dressyrträning för Tina på Susedalen
27 eller 28 februari - Dressyrträning för Danne på Tiarp
1 mars - Tömkörning för KG på Mickedala
2 mars - Markarbete för KG på Mickedala

Ja.... Vi får se hur det går!

Först travade vi över fyra travbommar,
sen galopperade vi över fyra galoppbommar.

Sen gjorde vi några hoppövningar:
*Studs; bom→räcke-räcke→bom
*Travkryss→ett galoppspång→oxer
*Galoppkryss→ett galoppsprång→oxer
*Två galoppbommar→oxer

Det var första gången jag och Nelly hoppar studs mer mer än två-i-rad, hon var kanonduktig och förstod direkt vad hon skulle göra! Det ska vi göra ofta nu =)
De andra hoppövningarna gick också bra, men galoppsprånget mellan krysset och oxern blev väldigt energilöst vilket gjorde att hon hävde sig över hindret istället för att verkligen hoppa (Fine, oxern var 90cm, hon kanske inte behövde hoppa i alla fall, men ni förstår nog vad jag menar...). Då fick jag tipset av Bea, nya tjejen i stallet som hjälpte mig idag, att istället lägga två bommar framför hindert. Detta för att uppmuntra Nelly att hålla en jämn, lite mer kraftfull galopp. Det funkade fint!

Vi gjorde inget mer avancerat än såhär eftersom det var årets första hoppning, men det kändes ändå ok.
♦
Det bästa med passet: Blev glad när jag såg vilken stadig underskänkel jag hade! Framförallt i terrängen har jag haft lite problem med den, men idag verkade den vara superstadig, kul!
♦
Det finns MASSOR att träna på och förbättra, men det kommer i ett separat inlägg då jag reflekterat och diskuterat det mycket idag...