Try not to talk when there's nothing to say

Bloggen är ganska tråkig just nu.
Ska jag vara ärlig så har jag inte mått så jättebra den senaste tiden, jag försöker att inte visa det här på bloggen. Ibland är det skönt att låtsas som om allt är finemang och då kan jag skriva inlägg om allt möjligt och få det att låta som om jag är hur glad som helst, men ibland blir det istället att man inte har energi till att låtsas och då blir det inget skrivet alls.
Jag saknar Kenny.
Jag saknar henne hela tiden.
Oftast lyckas jag hålla det i schack, koncentrera på jobbet och inte känna efter så mycket när saknaden river och sliter i mig. Men ibland går det inte och jag blir bara förtvivlad.

Så, nu var det sagt.
Det känns som om jag har lite mer kontroll på läget nu, så jag har två inlägg på G som jag lagt lite extra tid och omsorg på. De är båda om saker som får mig att bli lite gladare, så det ska bli rätt kul att publicera dem!


Kommentarer
mamma

Gulle dig, min skatt!

2010-12-06 @ 15:08:42


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0