Vi är på gång..!

Först och främst: va SUPERKUL att så många engagerade sig i mina bakbens-funderingar! Jag ska fortsätta hålla ögonen öppna för att kunna se fler exempel eller kanske någon som avviker. Som några andra också nämnde så är såklart hästens vilja det allra viktigaste, och jag valde ju faktiskt Nelly för hennes modiga hjärta och inte för hennes teknik ;)

♦ ◊ ♦ ◊ ♦ ◊ ♦ ◊ ♦ ◊ ♦ ◊ ♦ ◊ ♦

Idag red jag och Nellisan vårt första pass för året på banan!
Hon var alldeles lagom pigg, och vi började på lite för långa tyglar, lite för djup form och bara travade runt på stora böjda spår i lösgörande syfte. Tempot var friskt men lugnt och stadig rytm = alldeles perfekt! Hon svarar riktigt bra på de sidförande hjälperna nu, flyttar direkt jag ber om det! Innan vilan var hon också duktig på det, men nu är hon som ännu känsligare. När jag kortade upp tyglarna blev hon lite för hög i nacken i början och jag kunde höra att hon 'klapprade' lite med tänkerna ibland (spänner ju ej nosgrimman så hårt). Det har hon gjort sådär någon gång ibland om hon ikte riktigt varit tillfreds, och jag tror det idag berodde på att hon hellre går med huvudet väldigt djupt och blev störd av att jag bad henne ta upp det.
Jag provade att sitta ner i traven korta sekvenser också! Om jag bara ber henne lugna ner traven lite så går det riktigt bra att sitta. Skönt, då behöver jag inte vara orolig inför tävlingen! Nelly verkade faktiskt trivas med att jag satt ner... Genast samlade hon ihop sig lite (även om det är långt ifrån faktiskt samling), frustade och slappnade verkligen av. Det lugna tempot kanske är något för henne, även om det blir lite jobbigare...?

Vi galopperade två varv i båda galopperna också, och jäklar vilken power hon har alltså! Det ska bli SÅ KUL att börja hoppa igen, längtar så till utomhussäsongen! I vänstergaloppen tappade hon rytmen några gånger och bytte en gång bara bak och en gång rent - men hon korrigerade sig själv innan jag hann reagera! I höstas tränade vi ju mycket på att så fort hon bytte bröt jag av till 1-2 travsteg o fattade ny. Nu verkar det som om hon inte ens behöver traven längre utan löser det själv, så duktig tjej hon är ♥



Ååååh vad jag verkligen älskar att rida!!!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0