Nu har vi dock äntligen börjat hitta varanda igen ♥
Jag tror att Nellys 11-dagars-vila och några dagar ifrån varandra var precis vad vi behövde. Nu är hon jättegosig och så fin att rida! Igår red jag barbacka på ridbanan samtidigt som stallägarinnan hade lektion med Nykle (friesern) och han ägarinna.
Det var första gången jag satt barbacka på Nelly och red lite mer 'ordentligt'. Det var nog första gången jag travat barbacka på henne alls... Hon har ju så stor trav att det varit enklare att bara skritta o galoppera. Igår var hon i alla fall fin redan från början, kalasfina övergångar och ändå ganska stadig i formen..!
Det enda problemet var egentligen att hon är lite FÖR känslig och lyhörd = om jag hamnar lite ur balans flyttar hon direkt undan för det trycket jag skapar = jag hamnar ännu mer ur balans, haha! Men allt var något så när under kontroll och harmoniskt i alla fall!
Stallägarinnan sa efteråt till mig lite försiktigt att jag får passa mig för att inte be henne om för mycket nu när hon börjar bli starkare och förstår mer vad det här med ridning går ut på. Jag har inte tänkt på det själv, men det blir ju lätt så att när man känner kapaciteten så försöker man arbeta fram den...
Är man då uppslukad av uppgiften + att hästen är arbetsvillig och talangfull så går man lätt över gränsen från deras comfort-zone utan att märka det. Igår till exempel kände jag efter vårt lilla snack att jag nog bad Nellisan om en trav av en kvalité som hon visst kan utföra, men som är liiiite för svår för henne ännu. Vilket ledde till att hon inte var lika balanserad och stadig som hon hade varit om jag bett om en 'lättare' trav.
Ja, det är jättebra med sådana wake-up-calls ibland!
Ingen skada skedd, men det gäller att vara väldigt medveten om allt man gör när man håller på med unghästar och då framförallt talangfulla sådanan - och när man bara rider själv kan man lätt bli så bekväm i sin relation att man inte är så uppmärksam hela tiden. Något att tänka på! ;)

Samtidigt som jag får ett sting av dåligt samvete och att jag blir liiite osäker när jag blir medveten om en sådan här sak (jag vill ju för allt i världen inte pressa henne!) så känns det alltid lite häftig att bli påmind om att min Nelly verkligen har stjärnglans ♥



Hittade det här klippet här om dagen.
Nellys första löshoppning någonsin!
Hennes hoppteknik och sättet hon tar sig an hindret har verkligen förändrats... Här har hon ju scoop, men hon vet inte vad hon ska göra med det, söthästen! Hon tar i så mycket mer än vad hon behöver, o energin riktas på lite fel sätt, men hon försöker allt vad hon har, haha!
Nu har hoppar hon med lite mer finslipad teknik (använder och viker ihop sina ben mer effektivt o hamnar därför inte så högt över hindrena) och framförallt mer rutin...
Det hade varit så intressant att löshoppa henne igen, att ha något konkret att jämföra med.