Usch, eftersom det gör ont någonstans så fort jag rör på mig så har detta har blivit en riktigt grubbel-dag. Jag grubblar om allt och ingenting och blir bara mer och mer dyster och orolig ju mer jag grubblar.
Den senaste tiden har jag grubblat ganska mycket om hur det ska gå att bo själv det kommande året... Senaste jag gjorde det blev jag paranoid under vinterhalvåret och fick svårt att sova. Men det oroar jag mig faktiskt inte alls över nu, bor ju ensam för tillfället (förutom familjens hund Nisse) och sover som en gris ;)

Det som det grubblas mest över just nu är ännu större grejer, grejer som jag inte kan gå in i detalj på utan att blotta mitt inre totalt.

Min nya positiva sida säger:
"Det är bara att prova och se vad som händer. Märker man då att det inte fungerar får man göra något åt det, men det kan man inte veta förrän man provat. Det ordnar sig."

Medan min gamla skeptiska och konstant oroliga sida säger:
"Det blir ju faktiskt oftast som jag tror. Tänk om det blir precis som innan och jag står där lika besviken och ensam igen? Är det värt det? Väger fördelarna verkligen över nackdelarna? Det är stort och jag är liten. Är jag stark nog att vinna, eller smart nog att fly..?"


Stormy inside and out..
Foto: Lisa Härdne